Kategoriarkiv: General Pedagogics

Att förstå sitt lärande – magisteruppsats

Didactics, General Pedagogics, Grading And Student Led Discussions On Progress, Observation And Feedback, Student Influence, Thinking Classrooms

Att förstå sitt lärande – En pilotstudie av högstadielevers uppfattningar om metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska
Magisteruppsats av Anneli Vossman Strömberg
Läs hela uppsatsen här: Att förstå sitt lärande A Vossman Strömberg

Abstract
This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.
Key words
Metacognition, metacognitive thinking, metacognitive questions, metacognitive strategies, learning to learn, feedback, self-regulation, formative assessment, learning strategies, visible learning

Ettårigt fritidslyft utvärderat

Didactics, Fritidshem - After School Activities, Leisure Pedagogy, General Pedagogics

Skolorna i Rinkeby har genomgått ett fritidslyft under ledning av Ann S. Pihlgren från Ignite Research Institute. Motsvarande satsning har också genomförts i Täby fritidshem. Utbildningen har bland annat innehållet följande moment: Åtta storföreläsningar med följande innehåll:
* Fritidshemmets historia och nya uppdrag
* Den livsviktiga leken med gästföreläsare Eva Kane
* Fritidshemmets didaktik – planera på fritids
* Resultat, utvärdering och bedömning på fritids
* Hur kan vi omsätta fritidshemmets uppdrag i läroplan och Allmänna råd i praktiskt arbete? med gästföreläsare Line Isaksson
* Miljöns betydelse för lärandet
* Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget
Mellan tillfällena har personalen läst texter, främst ur kursboken Pihlgren, A. S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. De har också prövat olika metoder och genomfört uppdrag mellan varje tillfälle.
Mellan tillfällena har varje skola träffat biträdande rektor Susanne Barklund för handledning. Ytterligare ett möte, Lilla fritidslyftet, har utvecklat litteratur och föreläsningsinnehåll för dem som behövt ytterligare stöd.

Susanne Barklund har, inom ramen för rektorsutbildningen, utvärderat utbildningssatsningen och visat på resultat såväl utirån ökad förståelse för uppdraget, pedagogiska insikter samt effekter på det kollegiala lärandet. Läs hela utvärderingen här: Utvärderingsrapport Fritidslyftet Susanne Barklund

Lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling

Didactics, General Pedagogics, Leadership, Observation And Feedback

Detta utvecklingsmaterial är framtaget i samverkan mellan Ignite Research Institute och Sollentuna kommun. Arbetet är utvecklat genom pedagogiska diskussioner utifrån beprövade erfarenheter, klassrumsobservationer, formativa samtal med personal, litteraturstudier och aktuell forskning. Materialet är avsett att användas i en formativ process över året för att utveckla personal inom pedagogiska professioner i skolan, på förskolan och i fritidshemmet.
Läs hela materialet: Lönekriterier för pedagogisk profession version 170515

Undervisningsmiljöer i klassrum, på fritidshem och i förskola

Didactics, Fritidshem - After School Activities, Leisure Pedagogy, General Pedagogics, Observation And Feedback, Thinking Classrooms

Ann S. Pihlgrens forskning om olika undervisningsmiljöer och hur lärares sätt att planera och genomföra sin undervisning påverkar det kognitiva innehållet i aktiviteter och lektioner presenteras här i några filmer, som spelats in i samverkan med Vittra skolor och förskolor.

Se filmerna här:
1. Introduktion av undervisningsmiljöerna lärarens stil i förskola, skola och fritidshem https://www.youtube.com/watch?v=vKYgQYPW4cs

2. Exempel från skola och fritidshem https://youtu.be/fYMzMFO41kw

Exempel från förskola https://youtu.be/lXwY1RTza1I

3. Några metodiska steg att börja med i förskola, skola och fritidshem https://youtu.be/EU1KguVSjgU

Du finner också matrisen som det talas om i första filmen här: Undervisningsmatris

Supported Education och neuropsykiatriska funktionshinder. Om tillämpning av Supported Education för högre utbildning

General Pedagogics, Other, Samhällsorientering och teologi, Student Influence

Kerstin Winberg beskriver i sin magisteruppsats hur studenter med neuropsykiatriska funktionshinder, som genomgår högre utbildning, upplever sina studier. De studenter som fått hjälp av riktade insatser genom modellen Supported Education har genomgående en mer positiv bild av sina studier. Läs hela rapporten här: Supported Education och neuropsykiatriska funktionshinder Kerstin Winberg

Rapportens slutord:

Denna studie har presenterat hur Supported Education skulle kunna vara en lämplig modell att använda i Sverige. Ett slående resultat är respondenternas frustration över hur besvärligt det är att få hjälp av de formella stödaktörerna eller att dessa helt enkelt utelämnar stöd. Detta kan bero på att målgruppen är relativt ny, om man jämför med personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer med utvecklingsstörning. Många insatser för personer med NPF inspireras av de två tidigare grupperna, men resultaten är sällan goda. Det saknas även regler och vägledning för hur man ska stödja denna grupp på ett konkret sätt. Kanske är det så att det skulle behövas en neuropsykiatriskreform, där man faktiskt uppmärksammar gruppen och dess svårigheter, förutsättningar, men även vilka rättigheter den borde ha, på samma sätt som handikapp-och psykiatrireformen gjorde för de andra två grupperna. I väntan på detta så kan det utifrån denna studie konstateras att om universiteten inrättar verksamheter som använder modellen Supported Education skulle det skapa större förutsättningar för att färre studenter skulle uppleva frustration över sin studiesituation. Studenterna skulle veta att de kunde vända sig till verksamheten för vägledning och stöd, oavsett vad problemet gällde. Som en av berättarna skrev:
”Det är ju av allas intresse att en student klarar av sin utbildning.”.

Rektorer och chefer leder kollegialt lärande

Didactics, Fritidshem - After School Activities, Leisure Pedagogy, General Pedagogics, Leadership, Observation And Feedback

För närvarande arbetar Ignite Research Institute genom forskningsledare Ann S. Pihlgren med ett antal utvecklingsprojekt i olika organisationer, där rektorer/chefer leder pedagogers eller elevhälsopersonals kollegiala lärande. Projekten rör verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem, förskoleklass, gymnasium, elevhälsa och kulturskola. Rektorer/chefer utgår i utvecklingsarbetet från respektive verksamhets resultat: Vilka processer skulle behöva vidareutvecklas för att verksamheten ska förbättra barnens/elevernas kunskapsresultat? Vilken personalgrupp skulle kunna göra största skillnaden i ett sådant utvecklingsarbete?

Här presenteras efter hand de rapporter som rektorerna skrivit efter genomförandet, som en del i att sprida beprövad erfarenhet och goda exempel. Slutrapporterna är avsedda att inspirera andra rektorer, som ska kunna avläsa och genomföra liknande arbeten. De beskriver såväl goda resultat som de hinder eller uppkomna situationer som förändrat de ursprungliga avsikterna i projektet. Längre ner i den här artikeln beskrivs arbetsgången i projektet.

Rapporter om utveckling genom kollegialt lärande

Fritidshemmets lärande Carina Norberg Vallentuna kommun

Kollegialt lärande i förskolan Gunilla Jåfs Vallentuna kommun

Högpresterande elever Karin Oldfield Vallentuna kommun

Förskolebarn i mindre sammanhang Marcella Qvicker Förskolan Salems kommun

Matematikprojekt gymnasiet John Gustafsson Upplands Väsby kommun

IUP Gabriella Brundin Runby skola Upplands Väsby

Arbetsgång för rektors/chefs ledning av kollegialt lärande

Den utvalda lärar/personalgruppen på respektive enhet genomför de olika metoderna för kollegialt lärande under ledning av rektor/chef i återkommande träffar under 1-1,5 år. Rektorerna/cheferna möts en gång i månaden i grupper för handledning av forskare om teori, forskningsresultat och forskningslitteratur, samt metoddiskussioner om sina pågående utvecklingsprojekt.

I korta drag följer utvecklingsarbetet följande arbetsgång:

  1. Förvaltningsledningen rekryterar aktuella rektorer/chefer. Rektor/chef analyserar sina resultat efter kvalitetsdialog med förvaltningsledningen samt väljer ett utvecklingsområde.
  2. Forskarstödet hjälper i handledningen till att finslipa analysen, välja och konkretisera utvecklingsområde och aktuell personalgrupp samt att välja hur utvecklingsarbetet ska följas upp för att avgöra att projektet leder till önskat resultat.
  3. Därefter följer de månatliga handledningssamtal med forskarstöd och med följande inslag:
  4. Metodisk handledning i kollegialt lärande (kopplat till pedagogiskt ledarskap).
  5. Litteraturstudier.
  6. Forskningsgenomgångar.
  7. Dialog.
  8. Försöksarbete i kollegialt lärande inom det utvalda området, eventuellt prova flera metoder under året utifrån vilka behoven är.

För mer information om projektet hänvisas till forskningsledare Ann S. Pihlgren, ann.pihlgren@igniteresearch.org.