Kategoriarkiv: Didactics

Boksläpp ”Beprövad erfarenhet i skolverksamheten – vad det är och hur man gör”

Några av bokens författare presenterar här boken ”Beprövad erfarenhet i skolverksamheten – vad det är och hur man gör” i ett digitalt boksläpp som hölls 2022-10-03.
Medverkande i filmen är följande urval av författare: Ann S. Pihlgren, Mimmi Forsgren, Charlotte Mörck, Marie Truedsson, Katarina Sweding, Anette Klang Jensen, Anna Pilebro Bryngelsson och Helena Sagar.
Här ser du filmen:

I filmen utlovas också ett extramaterial om Undervisningslyftet som presenteras i Katarina Swedings kapitel, det finns här: https://drive.google.com/open?id=14zh3I1YYf2ICbxxVsSi9B6jjWsm5nZfN

Forskningsbaserad översyn av Stockholms stads självväreringsmaterial för förskolor

Översynen av självvärderingsverktyget genomfördes våren 2021 på uppdrag av Stockholms stad som sedan 2009 har använt verktyget för att utvärdera kvaliteten på samtliga sina förskolor. Fokus i översynen är analysen av självvärderingsmaterialets tillförlitlighet och användbarhet som värderingsinstrument för kvalitet i förskolan.
Teorigenomgången visar på en rad faktorer som kan påverka ett värderingsverktygs förmåga att spegla verksamhetens kvalitet: Verktyget bör ta sin utgångspunkt i förskolans kärnuppdrag och de nationella målen samt spegla en samtida syn på förskolans utvärdering. Resultatet bör fånga väsentliga delar av den komplexa och kvalitativa förskoleverksamheten. Självvärderingsverktygets funktion bör vara att visa hur effektiv och verksam undervisning och omsorg är samt visa på de förändringar som bör genomföras. Verktyget bör omfatta tydliga kriterier och kännetecken för att undvika utrymme för feltolkningar eller personliga värderingar. Validiteten och reliabiliteten bör stärkas genom en vetenskaplig grund och koppling till beprövad erfarenhet.
Resultatet konstaterar att självskattningsverktyget utgår från förskolans kärnuppdrag och de nationella målen men inte speglar en samtida syn på förskolans utvärdering och heller inte tar hänsyn till aktuell forskning. Personalens uppdrag i läroplanen synliggörs men inte hur effektiv och verksam undervisning och omsorg är. Frågeområdena är nedbrutna i kriterier men saknar tydliga kännetecken som gör nivåerna begripliga. De olika stegen i processen innebär flera potentiella felkällor som riskerar att förstärkas för varje steg. Värderingsverktyget stöttar endast i ringa grad personalens förståelse av vad som ska och bör utvärderas och den politiska nämnden riskerar att grunda sina beslut på osäkra underlag.
Stockholms stad gjorde redan år 2009, genom att konstruera föreliggande självvärderingsmaterial, en pionjärinsats för att utveckla former för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Utvärderingspraktiken inom förskolan är nu stadd i snabb utveckling och granskaren föreslår att staden använder de erfarenheter som man gjort genom att använda verktyget under en längre tid för att övergå till och/eller utveckla ett mer samtida material.
Läs hela översynen här: Rapport Stockholms stad Pihlgren

Implikationer för undervisningsutveckling enligt läroplanen Lpfö 18

Förskolan är den första delen av skolsystemet. Välkonstruerade styrdokument för förskolan, som innehåller implikationer för barns tankeutveckling, kommer att påverka resultaten i hela skolsystemet. I Sverige introducerades en sådan nationell läroplan 2018. Den här studien rör effekterna av implementeringen av läroplanen i en kommun i Sverige. Den är del av ett följeforskningsprojekt. Den här rapporten är en näranalys av några utvalda undervisningssituationer och belyser hur förskolepersonal agerar och vilka konsekvenser det får för lärandets progression. Observationerna analyseras nära genom Eisners (1991) analysmetod för “educational connoisseurship and criticism”.
Resultatet visar att undervisningen har utvecklats till mer strukturerad och insiktsfull, jämfört med tidigare studier och forskning. De didaktiska huvuddragen förstods av de flesta i personalen, åtminstone till en viss grad. Hur undervisningen ska varieras så att ett tydligt lärandeobjekt synliggörs i aktiviteten, eller hur barnen ska motiveras, är områden som kan utvecklas ytterligare. Det fanns en överrepresentation vad gäller förskoletid där barnen valde mellan begränsade, och i vissa fall likformiga aktiviteter, med få eller oklara mål, och liten eller ingen stöttning av personal. Några av dessa aktiviteter, eller åtminstone hur de hanterades, visar sig vara kvarlevor av tidigare sätt att förstå undervisning. Läroplanen sågs alltså genom historiska glasögon. Många aktiviteter gav intryck av väntan på något, kanske på att mognad skulle inträffa. Observationer av barn i kollaborativt lärande var sällsynta. Personalen tycktes dock försöka förstå sig på nya sätt att agera i undervisningen, även om detta ibland orsakade förvirring. I några observationer synliggjordes också undantag, förskolor som arbetade med avancerad långsiktig projektplanering, där barnen hade en hög grad av delaktighet och inflytande.

Läs forskningsrapporten här: Implikationer för fortsatt förskoleutveckling
Ta del av några av de observationsutdrag som forskningen bygger på och använd i kollegial dialog: Autentiska observationsutdrag för didaktiska dialoger i förskolan

Om filosofiska samtal i årskurs 1

Uppsatsen ”De vill ju inte att latmasken ska dö så den får en frukt”
– Om filosofiska samtal med barn i årskurs ett. En fallstudie om hur fort det kan
gå för barn att öva upp sitt kritiska tänkande
är skriven av läraren David Sauter som ett examensarbete i lärarutbildningen.
Läs hela uppsatsen här: De vill ju inte att latmasken ska dö så den får en frukt

Filosoferande (sokratiska) samtal i alla åldrar

Filosoferande samtal, exempelvis de klassiska sokratiska samtal som användes i de första svenska studiecirklarna, är samtal som används i pedagogiska sammanhang, för att lära genom filosoferande utforskande. I den här föreläsningen berättar Ann Pihlgren kortfattat om de bakomliggande teorierna, de praktiska metoderna samt i vilka sammanhang de kan användas: i undervisning, grupputveckling, ledarhandledning och för egen identitetsutveckling. Välkommen till en utforskande stund tillsammans!

Ann S. Pihlgren är forskare, skolutvecklare och författare. Hennes avhandling ”Socrates in the classroom” utforskade hur barns och elevers samverkande dialog utvecklades vid regelbunden användning av sokratiska samtal. Avhandlingen erhöll Skolportens pris för bästa avhandling 2008.

Arrangör: Svenska sällskapet för filosofisk praxis
Föreläsningen ingår i serien SSFP 10 år. Fler videor finns att se bland våra spellistor
Se föreläsningen:

Ett flerårigt utvecklingsarbete och implementering av kvalitetsindikatorerna

Texten av Mia Kylli Persson & Camilla Karlsson beskriver hur författarna, som arbetar som pedagogista och specialpedagog i Falkenbergs kommun genomförde ett arbete som bland annat omfattade utveckling av överlämningsdokumentation vid förskolebarns övergång till förskoleklassen.
Läs texten här: Implementering av kvalitetsindikatorerna