Kategoriarkiv: Other

Supported Education och neuropsykiatriska funktionshinder. Om tillämpning av Supported Education för högre utbildning

General Pedagogics, Other, Samhällsorientering och teologi, Student Influence

Kerstin Winberg beskriver i sin magisteruppsats hur studenter med neuropsykiatriska funktionshinder, som genomgår högre utbildning, upplever sina studier. De studenter som fått hjälp av riktade insatser genom modellen Supported Education har genomgående en mer positiv bild av sina studier. Läs hela rapporten här: Supported Education och neuropsykiatriska funktionshinder Kerstin Winberg

Rapportens slutord:

Denna studie har presenterat hur Supported Education skulle kunna vara en lämplig modell att använda i Sverige. Ett slående resultat är respondenternas frustration över hur besvärligt det är att få hjälp av de formella stödaktörerna eller att dessa helt enkelt utelämnar stöd. Detta kan bero på att målgruppen är relativt ny, om man jämför med personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer med utvecklingsstörning. Många insatser för personer med NPF inspireras av de två tidigare grupperna, men resultaten är sällan goda. Det saknas även regler och vägledning för hur man ska stödja denna grupp på ett konkret sätt. Kanske är det så att det skulle behövas en neuropsykiatriskreform, där man faktiskt uppmärksammar gruppen och dess svårigheter, förutsättningar, men även vilka rättigheter den borde ha, på samma sätt som handikapp-och psykiatrireformen gjorde för de andra två grupperna. I väntan på detta så kan det utifrån denna studie konstateras att om universiteten inrättar verksamheter som använder modellen Supported Education skulle det skapa större förutsättningar för att färre studenter skulle uppleva frustration över sin studiesituation. Studenterna skulle veta att de kunde vända sig till verksamheten för vägledning och stöd, oavsett vad problemet gällde. Som en av berättarna skrev:
”Det är ju av allas intresse att en student klarar av sin utbildning.”.

Självskadebeteende – en teoretisk behandlingsmodell

Leadership, Other, Samhällsorientering och teologi, Student Influence

Kandidatuppsats av Kerstin Winberg, Victoria Selander & Ellen Axelsson

Läs hela uppsatsen: Självskadehantering – en teoretisk behandlingsmodell

Sammanfattning

Det första syftet med denna studie var att genom intervjuer identifiera fungerande strategier för att kunna hantera eller bli fri från självdestruktivt beteende. Det andra syftet med studien var att formulera en idealmodell som teoretiskt sett kan minska benägenheten för självskadande. Idealmodellen grundar sig dels i teoretiskt material i form av tidigare utformade behandlingsmodeller för självdestruktivt beteende, samt empiriskt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med individer som tidigare har haft ett självskadebeteende men som numera kan hantera sitt självdestruktiva beteende. Intervjumaterialet har sammanställts och analyserats med hjälp av interventionsteorier. De olika strategier som informanterna använder är bland annat att sitta på sina händer, att göra hushållssysslor, rida, med mera. Den idealmodell som har formulerats syftar till att vara mer lättillgänglig än befintliga behandlingsmetoder, och kan därigenom utföras av exempelvis socionomer och utgår ifrån bland annat dialektisk beteendeterapi. Idealmodellen består bland annat av grupp- och individualterapi som ska hjälpa individer med ett självdestruktivt beteende att utforma strategier för att lära sig hantera det självskadande beteendet. Modellen är tänkt att implementeras med hjälp av olika instanser, bland annat skola och barn- och ungdomspsykiatrin, då målgruppen är barn och unga i grundskole- och gymnasieåldern.

Thoughtful Dialogue and Socratic Seminars – Students’ reading comprehension

Didactics, General Pedagogics, Other, Socratic Seminars

Paper, slides from keynote speach, and workshop at the Conference Philosophy of Education in Practice at Kharazmi University and at Shiraz University, October 2014.

Abstract

Research about philosophy of education in action, used in schools as thoughtful, or Socratic, dialogues, shows that student abilities to read and analyze texts progress (Orellana, 2008, Pihlgren, 2008, Robinsson, 2006). The dialogue will help students to develop a sophisticated and identificatory reading. They will learn to organize their reading more systematic (Robinsson, 2006). Other communicative abilities will develop by using thoughtful dialogues, like listening to and understanding others, expressing and underpinning ideas in speech and writing, to cooperate with others, and to build on the ideas of others to develop ones’ own (Billings & Fitzgeralds, 2002, Pihlgren, 2008). The dialogue will also have effects on the ability to solve problems and think critically (Orellana, 2008).

Read paper: Thoughtful Dialogue and Socratic Seminars Students reading comprehension

See keynote slideshow: Thoughtful Dialogues and Socratic Seminars Slideshow

See workshop slideshow: Workshop Reading Comprehension

Varför ligger nästan alla städer vid vatten? Utvecklingsarbete i orienteringsämnen i årskurserna 1-6

Didactics, General Pedagogics, Grading And Student Led Discussions On Progress, Other, Thinking Classrooms

Varför ligger nästan alla städer vid vatten?

Delta i vårt utvecklingsarbete i orienteringsämnen i årskurserna 1-6 – med fokus på kunskapsuppdraget: Nu handlar det inte bara om att eleverna ska kunna det centrala innehållet, utan också om att förstå det; uttryckt i form av kursplanernas ämnesspecifika förmågor och kunskapskrav. Detta innebär att lärare måste få möjlighet att bevara och utveckla sin förtrogenhet med undervisningens innehåll och hur detta innehåll kan kommuniceras på ett åldersadekvat sätt i undervisningen. Många lärare upplever osäkerhet inför delar av ämnesinnehållet, kursplanernas krav och bedömning. Detta gäller inte minst för lärare som undervisar i orienteringsämnena i årskurs 1–6. Mot bakgrund av detta och Skolverkets nya arbetsmaterial för lärare som undervisar i SO erbjuder Sten Arevik, Inger Nordheden och Ann S. Pihlgren fortbildningsinsatser som fokuserar på ovanstående beskrivna problem och som i vid mening utgår från Skolverkets material. Vi gör detta företrädesvis i förhållande till SO-ämnena, men även på ett mer generellt plan till i förhållande till alla ämnen. Fortbildningens innehåll kan anpassas till de önskemål som finns i den specifika skolan eller kommunen. Läs mer här: Varför ligger alla städer vid vatten SO-satsning

Effekter av akademiseringen av praktiska estetiska ämnen

Other

NÖDVÄNDIG ENERGIINJEKTION ELLER UTARMNING AV ÄMNENA?

Rapport från konferens om lärarutbildningens akademisering i praktisk-estetiska ämnen

Av Fil dr. Ann S Pihlgren, UTEP, Stockholms universitet, moderator vid konferensen

Lärarutbildningen har gradvis integrerats i universitetsväsendet. För de praktisk-estetiska ämnena har det inneburit påtagliga skillnader: I undervisningens innehåll och utformning, i lärarkåren, i synen på ämnet, ja, t.o.m. i vilka studerande som söker till utbildningarna. Ska förändringarna ses som ett steg mot de praktisk-estetiska ämnenas utarmning eller är det en nödvändig förändring i en tid med nya krav? Den frågan belystes under en konferens, arrangerad av Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (UTEP) vid Stockholms universitet. Konferensen lockade över hundra deltagare från lärosäten och lärarutbildningar i hela landet och innehöll föreläsning, en fördjupande paneldiskussion samt möjligheter till diskussioner och kollegialt utbyte i ämnesgrupperingar.

Se hela: Artikel SMOK

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling

Other

Ann S Pihlgren
Elisabeth Wanselius

Matematikdidaktik –hur förbättrar vi resultaten?

I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de svenska barnen halkar efter i sina matematikkunskaper. Det blir inte bättre, det blir sämre, tyvärr. Det är svårt att skönja vad orsaken är, men en förklaring ligger troligen i att matematiken i Sverige under årens lopp har blivit ett ämne, där lärarens didaktiska roll försvunnit mer och mer. Själva ”utlärandet” av matematikens innehåll har lämnats åt läroboken. För liten hänsyn har tagits till elevernas förståelse av matematiken, av matematikens ”själ”. Internationella undersökningar har under en längre tid visat att de svenska barnen är duktiga på att lösa algoritmer, något som man kan träna upp genom övning i träningsböcker. Men de internationella undersökningarna visar också att de svenska barnen har betydligt svårare när det handlar om att ”tänka matematisk”, jämfört med sina internationella studiekamrater.

Se hela: Matematikdidaktik

zp8497586rq