Läs texten av PhD Ann S. Pihlgren här: Vetenskaplig grund lönekriterier, rektorer
Vetenskaplig grund för lönekriterier för rektorer
Kategoriarkiv: Observation And Feedback
(English) Thinking Development Rubrics. Theory.
Tyvärr är denna artikel enbart tillgänglig på English.
Ett flerårigt utvecklingsarbete och implementering av kvalitetsindikatorerna
Texten av Mia Kylli Persson & Camilla Karlsson beskriver hur författarna, som arbetar som pedagogista och specialpedagog i Falkenbergs kommun genomförde ett arbete som bland annat omfattade utveckling av överlämningsdokumentation vid förskolebarns övergång till förskoleklassen.
Läs texten här: Implementering av kvalitetsindikatorerna
Blooms reviderade taxonomi i förskolan – Aritmetik
Under ett utvecklingsarbete i förskolor i Uppsala prövade förskolepersonalen att använda Blooms reviderade taxonomi som ett stöd i arbetet med undervisningen i aritmetik. Läs FoU-rapporten från förskollärarna Petra Broberg och Elisabeth Heimer här: Blooms reviderade Taxonomi i förskolan – Petra Broberg och Elisabeth Heimer 2019
Läs rapporten från utvecklingsledare Emma Dahlström här: Rapport progression i förskolan 190320-1
Att förstå sitt lärande – magisteruppsats
Att förstå sitt lärande – En pilotstudie av högstadielevers uppfattningar om metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska
Magisteruppsats av Anneli Vossman Strömberg
Läs hela uppsatsen här: Att förstå sitt lärande A Vossman Strömberg
Abstract
This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.
Key words
Metacognition, metacognitive thinking, metacognitive questions, metacognitive strategies, learning to learn, feedback, self-regulation, formative assessment, learning strategies, visible learning
Lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling
Detta utvecklingsmaterial är framtaget i samverkan mellan Ignite Research Institute och Sollentuna kommun. Arbetet är utvecklat genom pedagogiska diskussioner utifrån beprövade erfarenheter, klassrumsobservationer, formativa samtal med personal, litteraturstudier och aktuell forskning. Materialet är avsett att användas i en formativ process över året för att utveckla personal inom pedagogiska professioner i skolan, på förskolan och i fritidshemmet.
Läs hela materialet: Lönekriterier för pedagogisk profession version 170515
Undervisningsmiljöer i klassrum, på fritidshem och i förskola
Ann S. Pihlgrens forskning om olika undervisningsmiljöer och hur lärares sätt att planera och genomföra sin undervisning påverkar det kognitiva innehållet i aktiviteter och lektioner presenteras här i några filmer, som spelats in i samverkan med Vittra skolor och förskolor.
Se filmerna här:
1. Introduktion av undervisningsmiljöerna lärarens stil i förskola, skola och fritidshem https://www.youtube.com/watch?v=vKYgQYPW4cs
2. Exempel från skola och fritidshem https://youtu.be/fYMzMFO41kw
Exempel från förskola https://youtu.be/lXwY1RTza1I
3. Några metodiska steg att börja med i förskola, skola och fritidshem https://youtu.be/EU1KguVSjgU
Du finner också matrisen som det talas om i första filmen här: Undervisningsmatris
Rektorer och chefer leder kollegialt lärande
För närvarande arbetar Ignite Research Institute genom forskningsledare Ann S. Pihlgren med ett antal utvecklingsprojekt i olika organisationer, där rektorer/chefer leder pedagogers eller elevhälsopersonals kollegiala lärande. Projekten rör verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem, förskoleklass, gymnasium, elevhälsa och kulturskola. Rektorer/chefer utgår i utvecklingsarbetet från respektive verksamhets resultat: Vilka processer skulle behöva vidareutvecklas för att verksamheten ska förbättra barnens/elevernas kunskapsresultat? Vilken personalgrupp skulle kunna göra största skillnaden i ett sådant utvecklingsarbete?
Här presenteras efter hand de rapporter som rektorerna skrivit efter genomförandet, som en del i att sprida beprövad erfarenhet och goda exempel. Slutrapporterna är avsedda att inspirera andra rektorer, som ska kunna avläsa och genomföra liknande arbeten. De beskriver såväl goda resultat som de hinder eller uppkomna situationer som förändrat de ursprungliga avsikterna i projektet. Längre ner i den här artikeln beskrivs arbetsgången i projektet.
Rapporter om utveckling genom kollegialt lärande
Fritidshemmets lärande Carina Norberg Vallentuna kommun
Kollegialt lärande i förskolan Gunilla Jåfs Vallentuna kommun
Högpresterande elever Karin Oldfield Vallentuna kommun
Förskolebarn i mindre sammanhang Marcella Qvicker Förskolan Salems kommun
Matematikprojekt gymnasiet John Gustafsson Upplands Väsby kommun
IUP Gabriella Brundin Runby skola Upplands Väsby
Arbetsgång för rektors/chefs ledning av kollegialt lärande
Den utvalda lärar/personalgruppen på respektive enhet genomför de olika metoderna för kollegialt lärande under ledning av rektor/chef i återkommande träffar under 1-1,5 år. Rektorerna/cheferna möts en gång i månaden i grupper för handledning av forskare om teori, forskningsresultat och forskningslitteratur, samt metoddiskussioner om sina pågående utvecklingsprojekt.
I korta drag följer utvecklingsarbetet följande arbetsgång:
- Förvaltningsledningen rekryterar aktuella rektorer/chefer. Rektor/chef analyserar sina resultat efter kvalitetsdialog med förvaltningsledningen samt väljer ett utvecklingsområde.
- Forskarstödet hjälper i handledningen till att finslipa analysen, välja och konkretisera utvecklingsområde och aktuell personalgrupp samt att välja hur utvecklingsarbetet ska följas upp för att avgöra att projektet leder till önskat resultat.
- Därefter följer de månatliga handledningssamtal med forskarstöd och med följande inslag:
- Metodisk handledning i kollegialt lärande (kopplat till pedagogiskt ledarskap).
- Litteraturstudier.
- Forskningsgenomgångar.
- Dialog.
- Försöksarbete i kollegialt lärande inom det utvalda området, eventuellt prova flera metoder under året utifrån vilka behoven är.
För mer information om projektet hänvisas till forskningsledare Ann S. Pihlgren, ann.pihlgren@igniteresearch.org.
(English) Enhancing Teacher’s Understanding of How to Develop Students’ Thinking
Tyvärr är denna artikel enbart tillgänglig på English.
Elevers övriga förmågor i utvecklingssamtal – ett formativt bedömningsmaterial med elever på fritidshem och i skola
Detta utvecklingsmaterial är framtaget av fritidshemspersonal på Sköndals skolor i samarbete med pedagogikforskaren fil dr Ann S. Pihlgren. Arbetssätt och material är avsett att användas inför och i utvecklingssamtal med elever på fritidshemmet, i skolan och i förskoleklassen. Materialet utgår från de förmågor som läroplanens kapitel 1 och 2 (Lgr 11) beskriver att eleverna ska ges möjlighet att erövra, utöver de förmågor som anges i kursplanerna. Materialet har korrelerats med Skolverkets forskningssammanställning om icke-kognitiva förmågor (Skolverket, 2013). Arbetsgången omfattar observationer och analys i arbetslaget utifrån en matris, en förberedande formativ dialog mellan pedagog och elev, samt en bedömningssammanställning av nuläge, elevens mål, med det stöd som eleven önskar från fritidshem och skola. Sammanställningen ligger som grund för utvecklingssamtalets målformuleringar. Dessutom innehåller materialet hjälp till pedagogen att analysera hur samtalets information ska användas i planering av den fortsatta verksamheten. Materialet bygger på såväl forskning som beprövad erfarenhet.
Materialet är en ny reviderad utgåva.
Här kan du ta del av hela materialet: Kompendium Bedömning av elevers övriga förmågor rev 2016
