Kategoriarkiv: Observation And Feedback

Att förstå sitt lärande – magisteruppsats

Att förstå sitt lärande – En pilotstudie av högstadielevers uppfattningar om metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska
Magisteruppsats av Anneli Vossman Strömberg
Läs hela uppsatsen här: Att förstå sitt lärande A Vossman Strömberg

Abstract
This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.
Key words
Metacognition, metacognitive thinking, metacognitive questions, metacognitive strategies, learning to learn, feedback, self-regulation, formative assessment, learning strategies, visible learning

Lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling

Detta utvecklingsmaterial är framtaget i samverkan mellan Ignite Research Institute och Sollentuna kommun. Arbetet är utvecklat genom pedagogiska diskussioner utifrån beprövade erfarenheter, klassrumsobservationer, formativa samtal med personal, litteraturstudier och aktuell forskning. Materialet är avsett att användas i en formativ process över året för att utveckla personal inom pedagogiska professioner i skolan, på förskolan och i fritidshemmet.
Läs hela materialet: Lönekriterier för pedagogisk profession version 170515

Undervisningsmiljöer i klassrum, på fritidshem och i förskola

Ann S. Pihlgrens forskning om olika undervisningsmiljöer och hur lärares sätt att planera och genomföra sin undervisning påverkar det kognitiva innehållet i aktiviteter och lektioner presenteras här i några filmer, som spelats in i samverkan med Vittra skolor och förskolor.

Se filmerna här:
1. Introduktion av undervisningsmiljöerna lärarens stil i förskola, skola och fritidshem https://www.youtube.com/watch?v=vKYgQYPW4cs

2. Exempel från skola och fritidshem https://youtu.be/fYMzMFO41kw

Exempel från förskola https://youtu.be/lXwY1RTza1I

3. Några metodiska steg att börja med i förskola, skola och fritidshem https://youtu.be/EU1KguVSjgU

Du finner också matrisen som det talas om i första filmen här: Undervisningsmatris

Rektorer och chefer leder kollegialt lärande

För närvarande arbetar Ignite Research Institute genom forskningsledare Ann S. Pihlgren med ett antal utvecklingsprojekt i olika organisationer, där rektorer/chefer leder pedagogers eller elevhälsopersonals kollegiala lärande. Projekten rör verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem, förskoleklass, gymnasium, elevhälsa och kulturskola. Rektorer/chefer utgår i utvecklingsarbetet från respektive verksamhets resultat: Vilka processer skulle behöva vidareutvecklas för att verksamheten ska förbättra barnens/elevernas kunskapsresultat? Vilken personalgrupp skulle kunna göra största skillnaden i ett sådant utvecklingsarbete?

Här presenteras efter hand de rapporter som rektorerna skrivit efter genomförandet, som en del i att sprida beprövad erfarenhet och goda exempel. Slutrapporterna är avsedda att inspirera andra rektorer, som ska kunna avläsa och genomföra liknande arbeten. De beskriver såväl goda resultat som de hinder eller uppkomna situationer som förändrat de ursprungliga avsikterna i projektet. Längre ner i den här artikeln beskrivs arbetsgången i projektet.

Rapporter om utveckling genom kollegialt lärande

Fritidshemmets lärande Carina Norberg Vallentuna kommun

Kollegialt lärande i förskolan Gunilla Jåfs Vallentuna kommun

Högpresterande elever Karin Oldfield Vallentuna kommun

Förskolebarn i mindre sammanhang Marcella Qvicker Förskolan Salems kommun

Matematikprojekt gymnasiet John Gustafsson Upplands Väsby kommun

IUP Gabriella Brundin Runby skola Upplands Väsby

Arbetsgång för rektors/chefs ledning av kollegialt lärande

Den utvalda lärar/personalgruppen på respektive enhet genomför de olika metoderna för kollegialt lärande under ledning av rektor/chef i återkommande träffar under 1-1,5 år. Rektorerna/cheferna möts en gång i månaden i grupper för handledning av forskare om teori, forskningsresultat och forskningslitteratur, samt metoddiskussioner om sina pågående utvecklingsprojekt.

I korta drag följer utvecklingsarbetet följande arbetsgång:

  1. Förvaltningsledningen rekryterar aktuella rektorer/chefer. Rektor/chef analyserar sina resultat efter kvalitetsdialog med förvaltningsledningen samt väljer ett utvecklingsområde.
  2. Forskarstödet hjälper i handledningen till att finslipa analysen, välja och konkretisera utvecklingsområde och aktuell personalgrupp samt att välja hur utvecklingsarbetet ska följas upp för att avgöra att projektet leder till önskat resultat.
  3. Därefter följer de månatliga handledningssamtal med forskarstöd och med följande inslag:
  4. Metodisk handledning i kollegialt lärande (kopplat till pedagogiskt ledarskap).
  5. Litteraturstudier.
  6. Forskningsgenomgångar.
  7. Dialog.
  8. Försöksarbete i kollegialt lärande inom det utvalda området, eventuellt prova flera metoder under året utifrån vilka behoven är.

För mer information om projektet hänvisas till forskningsledare Ann S. Pihlgren, ann.pihlgren@igniteresearch.org.

Elevers övriga förmågor i utvecklingssamtal – ett formativt bedömningsmaterial med elever på fritidshem och i skola

Detta utvecklingsmaterial är framtaget av fritidshemspersonal på Sköndals skolor i samarbete med pedagogikforskaren fil dr Ann S. Pihlgren.  Arbetssätt och material är avsett att användas inför och i utvecklingssamtal med elever på fritidshemmet, i skolan och i förskoleklassen. Materialet utgår från de förmågor som läroplanens kapitel 1 och 2 (Lgr 11) beskriver att eleverna ska ges möjlighet att erövra, utöver de förmågor som anges i kursplanerna. Materialet har korrelerats med Skolverkets forskningssammanställning om icke-kognitiva förmågor (Skolverket, 2013). Arbetsgången omfattar observationer och analys i arbetslaget utifrån en matris, en förberedande formativ dialog mellan pedagog och elev, samt en bedömningssammanställning av nuläge, elevens mål, med det stöd som eleven önskar från fritidshem och skola. Sammanställningen ligger som grund för utvecklingssamtalets målformuleringar. Dessutom innehåller materialet hjälp till pedagogen att analysera hur samtalets information ska användas i planering av den fortsatta verksamheten. Materialet bygger på såväl forskning som beprövad erfarenhet.

Materialet är en ny reviderad utgåva.

Här kan du ta del av hela materialet: Kompendium Bedömning av elevers övriga förmågor rev 2016

Complementary Education in Classrrooms and Afterschool Programs

 

Abstract

This paper analyzes how afterschool teachers and caretakers meet the demands for cognitive and creative development of students. Observations of lessons and sessions in afterschools (‘fritidshem’) for grade K-3 and staff interviews were used. The questions guiding the analysis concern what criteria are important when teaching thinking and creativity to students, how these are planned and represented in the activities, and how the results compare to the school analysis.  

Teaching thinking and creativity presupposes that the teacher plans, assesses, chooses activities and tools, and arranges the setting carefully, with focus on fostering students’ habits of mind. The contextual and communicational interactions play a vital part of support. Evidence of the anticipated criteria was difficult to ascertain in the observed classrooms and afterschools. However, a few teachers present successful models, and some schools present school and afterschool interaction to improve students’ thinking and creativity.

Key words: thinking, creativity, cognitive development, lesson planning, afterschools (fritidshem)

Read paper: Complementary education in classrooms and afterschool programs

See sideshow: Slideshow Complementary education in classrooms and afterschools

Pedagogisk profession Ett utvecklingsmaterial för rektors och förskolechefs observationer, medarbetarsamtal och lönesamtal med lärare, förskollärare, fritidslärare/pedagoger och barnskötare

Ett hjälpmedel för rektor och förskolechef i arbetet med observation och feedback till lärare om didaktik och lärande samt vid lönesättning och lönesamtal.

Detta utvecklingsmaterial är framtaget under åren 2011-2013 av rektorer och förskolechefer i Ekerö kommun i samarbete med pedagogikforskare Ann S. Pihlgren. Två grupper ledare har, genom pedagogiska diskussioner utifrån sina erfarenheter, klassrumsobservationer och formativa samtal med personal, litteraturstudier och seminarier om aktuell forskning utarbetat arbetssätt och material som kan användas för att utveckla personal i skolan, på förskolan och i fritidshemmet. Materialet har korrelerats med de yrkesetiska reglerna för lärare (Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund) samt med Ekerö kommuns lönekriterier för de olika professionerna.

Materialet bygger på en arbetsgång som omfattar ledarens besök i verksamheten, medarbetarsamtalet samt lönesamtalet, d.v.s. vanligt förekommande tillfällen då ledaren möter personal för reflektion om kvalitén i den egna verksamheten. I utvecklingsmaterialet har dessa tillfällen systematiserats utifrån forskning och beprövad erfarenhet för att stärka en fördjupad pedagogisk professionsutveckling. Projektet har delredovisats i en forskningsrapport (som du kan ta del av här: Principals Cooperating to Assess Classroom Practice, Pihlgren)och ingår i ett större forskningsprojekt om pedagogisk professionsutveckling. Här finner du hela materialet: Kompendium Pedagogisk profession

Författare: Ann S. Pihlgren, forskningsledare vid Ignite Research Institute med följande rektorer och förskolechefer från Ekerö kommun: Carita Almqvist, Lillemor Bergquist, Birgitta Ekebratt, Elin Elfqvist, Katarina Hawkins, Lena Heetveld, Inga-Lill Håkansson, Anneli Jeppson, Ansi Lindgren, Violet Norrestad, Maria Sporring, Rolf Sörman, Cajs-Marie Waldstam.