Kategoriarkiv: Leadership

Undervisningslyft för kollegialt lärande

Mer om fritidshemslyftetForskning visar att kollegialt lärande är ett arbetssätt som förändrar pedagogers undervisning. Ignite Research Institute har tillsammans med kommuner och skolor tagit fram ett antal olika ”lyft”, digitala material som kan användas i grupper av pedagoger och skolledare för att gemensamt utveckla undervisning och ledning. Här presenteras några av dessa:

Leda fritidshemmet – Skolledarlyftet! är ett utvecklingsmaterial som syftar till att höja kvaliteten på ledning och styrning av fritidshem och därmed undervisningens kvalitet i fritidshem. Läs mer: Mer om Leda fritidshemmet – Skolledarlyftet!

Undervisningslyftet är ett utvecklingsmaterial som syftar till att höja kvaliteten på undervisning i grundskola och gymnasium. Läs mer: Mer om Undervisningslyftet

Fritidshemslyftet är ett utvecklingsarbete som syftar till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem. Läs mer: Mer om fritidshemslyftet

För mer information om hur lyften kan beställas och priser, kontakta oss.

Lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling

Detta utvecklingsmaterial är framtaget i samverkan mellan Ignite Research Institute och Sollentuna kommun. Arbetet är utvecklat genom pedagogiska diskussioner utifrån beprövade erfarenheter, klassrumsobservationer, formativa samtal med personal, litteraturstudier och aktuell forskning. Materialet är avsett att användas i en formativ process över året för att utveckla personal inom pedagogiska professioner i skolan, på förskolan och i fritidshemmet.
Läs hela materialet: Lönekriterier för pedagogisk profession version 170515

Rektorer och chefer leder kollegialt lärande

För närvarande arbetar Ignite Research Institute genom forskningsledare Ann S. Pihlgren med ett antal utvecklingsprojekt i olika organisationer, där rektorer/chefer leder pedagogers eller elevhälsopersonals kollegiala lärande. Projekten rör verksamheterna förskola, grundskola, fritidshem, förskoleklass, gymnasium, elevhälsa och kulturskola. Rektorer/chefer utgår i utvecklingsarbetet från respektive verksamhets resultat: Vilka processer skulle behöva vidareutvecklas för att verksamheten ska förbättra barnens/elevernas kunskapsresultat? Vilken personalgrupp skulle kunna göra största skillnaden i ett sådant utvecklingsarbete?

Här presenteras efter hand de rapporter som rektorerna skrivit efter genomförandet, som en del i att sprida beprövad erfarenhet och goda exempel. Slutrapporterna är avsedda att inspirera andra rektorer, som ska kunna avläsa och genomföra liknande arbeten. De beskriver såväl goda resultat som de hinder eller uppkomna situationer som förändrat de ursprungliga avsikterna i projektet. Längre ner i den här artikeln beskrivs arbetsgången i projektet.

Rapporter om utveckling genom kollegialt lärande

Fritidshemmets lärande Carina Norberg Vallentuna kommun

Kollegialt lärande i förskolan Gunilla Jåfs Vallentuna kommun

Högpresterande elever Karin Oldfield Vallentuna kommun

Förskolebarn i mindre sammanhang Marcella Qvicker Förskolan Salems kommun

Matematikprojekt gymnasiet John Gustafsson Upplands Väsby kommun

IUP Gabriella Brundin Runby skola Upplands Väsby

Arbetsgång för rektors/chefs ledning av kollegialt lärande

Den utvalda lärar/personalgruppen på respektive enhet genomför de olika metoderna för kollegialt lärande under ledning av rektor/chef i återkommande träffar under 1-1,5 år. Rektorerna/cheferna möts en gång i månaden i grupper för handledning av forskare om teori, forskningsresultat och forskningslitteratur, samt metoddiskussioner om sina pågående utvecklingsprojekt.

I korta drag följer utvecklingsarbetet följande arbetsgång:

  1. Förvaltningsledningen rekryterar aktuella rektorer/chefer. Rektor/chef analyserar sina resultat efter kvalitetsdialog med förvaltningsledningen samt väljer ett utvecklingsområde.
  2. Forskarstödet hjälper i handledningen till att finslipa analysen, välja och konkretisera utvecklingsområde och aktuell personalgrupp samt att välja hur utvecklingsarbetet ska följas upp för att avgöra att projektet leder till önskat resultat.
  3. Därefter följer de månatliga handledningssamtal med forskarstöd och med följande inslag:
  4. Metodisk handledning i kollegialt lärande (kopplat till pedagogiskt ledarskap).
  5. Litteraturstudier.
  6. Forskningsgenomgångar.
  7. Dialog.
  8. Försöksarbete i kollegialt lärande inom det utvalda området, eventuellt prova flera metoder under året utifrån vilka behoven är.

För mer information om projektet hänvisas till forskningsledare Ann S. Pihlgren, ann.pihlgren@igniteresearch.org.

Självskadebeteende – en teoretisk behandlingsmodell

Kandidatuppsats av Kerstin Winberg, Victoria Selander & Ellen Axelsson

Läs hela uppsatsen: Självskadehantering – en teoretisk behandlingsmodell

Sammanfattning

Det första syftet med denna studie var att genom intervjuer identifiera fungerande strategier för att kunna hantera eller bli fri från självdestruktivt beteende. Det andra syftet med studien var att formulera en idealmodell som teoretiskt sett kan minska benägenheten för självskadande. Idealmodellen grundar sig dels i teoretiskt material i form av tidigare utformade behandlingsmodeller för självdestruktivt beteende, samt empiriskt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med individer som tidigare har haft ett självskadebeteende men som numera kan hantera sitt självdestruktiva beteende. Intervjumaterialet har sammanställts och analyserats med hjälp av interventionsteorier. De olika strategier som informanterna använder är bland annat att sitta på sina händer, att göra hushållssysslor, rida, med mera. Den idealmodell som har formulerats syftar till att vara mer lättillgänglig än befintliga behandlingsmetoder, och kan därigenom utföras av exempelvis socionomer och utgår ifrån bland annat dialektisk beteendeterapi. Idealmodellen består bland annat av grupp- och individualterapi som ska hjälpa individer med ett självdestruktivt beteende att utforma strategier för att lära sig hantera det självskadande beteendet. Modellen är tänkt att implementeras med hjälp av olika instanser, bland annat skola och barn- och ungdomspsykiatrin, då målgruppen är barn och unga i grundskole- och gymnasieåldern.

Skolsnack Didaktik 9 Ann S. Pihlgren

Ann S. Pihlgren filosoferar på Skolsnack om dagens skola, pedagogik och sokratiska samtal. Lyssna genom att följa länken:
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=651995611520443&set=a.205873549465987.55250.202081273178548&type=1&theater

Skolsnack Didaktik 9 På våra lyssnares begäran: Skolsnack Didaktik 9 med Ann Pihlgren, Fil. Dr Filosofi Stockholms universitet.
”Lärare som lär sig och tänker får elever som lär sig och tänker”
Ett riktigt höjdarprogram med svar på fråg…or som:
– Vilken roll spelar förtroendefulla relationer för elevernas kunskapsutveckling? – Vilka spelregler gäller för ”Sokratiska” samtal? – Vad skapar förutsättningar för ett tänkande klassrum? – Varför samarbetande lärare är en förutsättning för att elever ska utveckla förmågor
Programledare: Ante Runnquist
Lyssna direkt: http://rautveckling.se/podcasts/Skolsnack77.mp3
Prenumerera: https://itunes.apple.com/se/podcast/skolsnack-garageradio/id580103100?mt=2
Kontakt: http://rautveckling.se/startsida/rau-in-english/projects-and-contact/ Visa mer
Foto: Skolsnack Didaktik 9 
På våra lyssnares begäran: Skolsnack Didaktik 9 med Ann Pihlgren, Fil. Dr Filosofi Stockholms universitet. 

”Lärare som lär sig och tänker får elever som lär sig och tänker”

Ett riktigt höjdarprogram med svar på frågor som:

- Vilken roll spelar förtroendefulla relationer för elevernas kunskapsutveckling?
- Vilka spelregler gäller för ”Sokratiska” samtal? 
- Vad skapar förutsättningar för ett tänkande klassrum?
- Varför samarbetande lärare är en förutsättning för att elever ska utveckla förmågor

Programledare: Ante Runnquist

Lyssna direkt: http://rautveckling.se/podcasts/Skolsnack77.mp3

Prenumerera:
https://itunes.apple.com/se/podcast/skolsnack-garageradio/id580103100?mt=2

Kontakt:
http://rautveckling.se/startsida/rau-in-english/projects-and-contact/