Några av bokens författare presenterar här boken ”Beprövad erfarenhet i skolverksamheten – vad det är och hur man gör” i ett digitalt boksläpp som hölls 2022-10-03.
Medverkande i filmen är följande urval av författare: Ann S. Pihlgren, Mimmi Forsgren, Charlotte Mörck, Marie Truedsson, Katarina Sweding, Anette Klang Jensen, Anna Pilebro Bryngelsson och Helena Sagar.
Här ser du filmen:

I filmen utlovas också ett extramaterial om Undervisningslyftet som presenteras i Katarina Swedings kapitel, det finns här: https://drive.google.com/open?id=14zh3I1YYf2ICbxxVsSi9B6jjWsm5nZfN

Översynen av självvärderingsverktyget genomfördes våren 2021 på uppdrag av Stockholms stad som sedan 2009 har använt verktyget för att utvärdera kvaliteten på samtliga sina förskolor. Fokus i översynen är analysen av självvärderingsmaterialets tillförlitlighet och användbarhet som värderingsinstrument för kvalitet i förskolan.
Teorigenomgången visar på en rad faktorer som kan påverka ett värderingsverktygs förmåga att spegla verksamhetens kvalitet: Verktyget bör ta sin utgångspunkt i förskolans kärnuppdrag och de nationella målen samt spegla en samtida syn på förskolans utvärdering. Resultatet bör fånga väsentliga delar av den komplexa och kvalitativa förskoleverksamheten. Självvärderingsverktygets funktion bör vara att visa hur effektiv och verksam undervisning och omsorg är samt visa på de förändringar som bör genomföras. Verktyget bör omfatta tydliga kriterier och kännetecken för att undvika utrymme för feltolkningar eller personliga värderingar. Validiteten och reliabiliteten bör stärkas genom en vetenskaplig grund och koppling till beprövad erfarenhet.
Resultatet konstaterar att självskattningsverktyget utgår från förskolans kärnuppdrag och de nationella målen men inte speglar en samtida syn på förskolans utvärdering och heller inte tar hänsyn till aktuell forskning. Personalens uppdrag i läroplanen synliggörs men inte hur effektiv och verksam undervisning och omsorg är. Frågeområdena är nedbrutna i kriterier men saknar tydliga kännetecken som gör nivåerna begripliga. De olika stegen i processen innebär flera potentiella felkällor som riskerar att förstärkas för varje steg. Värderingsverktyget stöttar endast i ringa grad personalens förståelse av vad som ska och bör utvärderas och den politiska nämnden riskerar att grunda sina beslut på osäkra underlag.
Stockholms stad gjorde redan år 2009, genom att konstruera föreliggande självvärderingsmaterial, en pionjärinsats för att utveckla former för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Utvärderingspraktiken inom förskolan är nu stadd i snabb utveckling och granskaren föreslår att staden använder de erfarenheter som man gjort genom att använda verktyget under en längre tid för att övergå till och/eller utveckla ett mer samtida material.
Läs hela översynen här: Rapport Stockholms stad Pihlgren