Kategoriarkiv: Samhällsorientering och teologi

Supported Education och neuropsykiatriska funktionshinder. Om tillämpning av Supported Education för högre utbildning

Kerstin Winberg beskriver i sin magisteruppsats hur studenter med neuropsykiatriska funktionshinder, som genomgår högre utbildning, upplever sina studier. De studenter som fått hjälp av riktade insatser genom modellen Supported Education har genomgående en mer positiv bild av sina studier. Läs hela rapporten här: Supported Education och neuropsykiatriska funktionshinder Kerstin Winberg

Rapportens slutord:

Denna studie har presenterat hur Supported Education skulle kunna vara en lämplig modell att använda i Sverige. Ett slående resultat är respondenternas frustration över hur besvärligt det är att få hjälp av de formella stödaktörerna eller att dessa helt enkelt utelämnar stöd. Detta kan bero på att målgruppen är relativt ny, om man jämför med personer med psykisk funktionsnedsättning eller personer med utvecklingsstörning. Många insatser för personer med NPF inspireras av de två tidigare grupperna, men resultaten är sällan goda. Det saknas även regler och vägledning för hur man ska stödja denna grupp på ett konkret sätt. Kanske är det så att det skulle behövas en neuropsykiatriskreform, där man faktiskt uppmärksammar gruppen och dess svårigheter, förutsättningar, men även vilka rättigheter den borde ha, på samma sätt som handikapp-och psykiatrireformen gjorde för de andra två grupperna. I väntan på detta så kan det utifrån denna studie konstateras att om universiteten inrättar verksamheter som använder modellen Supported Education skulle det skapa större förutsättningar för att färre studenter skulle uppleva frustration över sin studiesituation. Studenterna skulle veta att de kunde vända sig till verksamheten för vägledning och stöd, oavsett vad problemet gällde. Som en av berättarna skrev:
”Det är ju av allas intresse att en student klarar av sin utbildning.”.

Självskadebeteende – en teoretisk behandlingsmodell

Kandidatuppsats av Kerstin Winberg, Victoria Selander & Ellen Axelsson

Läs hela uppsatsen: Självskadehantering – en teoretisk behandlingsmodell

Sammanfattning

Det första syftet med denna studie var att genom intervjuer identifiera fungerande strategier för att kunna hantera eller bli fri från självdestruktivt beteende. Det andra syftet med studien var att formulera en idealmodell som teoretiskt sett kan minska benägenheten för självskadande. Idealmodellen grundar sig dels i teoretiskt material i form av tidigare utformade behandlingsmodeller för självdestruktivt beteende, samt empiriskt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med individer som tidigare har haft ett självskadebeteende men som numera kan hantera sitt självdestruktiva beteende. Intervjumaterialet har sammanställts och analyserats med hjälp av interventionsteorier. De olika strategier som informanterna använder är bland annat att sitta på sina händer, att göra hushållssysslor, rida, med mera. Den idealmodell som har formulerats syftar till att vara mer lättillgänglig än befintliga behandlingsmetoder, och kan därigenom utföras av exempelvis socionomer och utgår ifrån bland annat dialektisk beteendeterapi. Idealmodellen består bland annat av grupp- och individualterapi som ska hjälpa individer med ett självdestruktivt beteende att utforma strategier för att lära sig hantera det självskadande beteendet. Modellen är tänkt att implementeras med hjälp av olika instanser, bland annat skola och barn- och ungdomspsykiatrin, då målgruppen är barn och unga i grundskole- och gymnasieåldern.