Tyvärr är denna artikel enbart tillgänglig på English.
(English) Thinking Development Rubrics. Theory.
Kategoriarkiv: Grading And Student Led Discussions On Progress
Övergångar i undervisning och lärande från förskola till förskoleklass, fritidshem och lågstadium
I Sollentuna kommun har pedagoger från förskolan, förskoleklass, fritidshem och grundskola samverkat för att ta fram gemensamma överenskommelser för hur undervisningen ska utveckla barn och elever – en röd tråd i undervisningen mellan förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Arbetet har skett i samverkan med mig, Ann S. Pihlgren, pedagogikforskare. I den här texten och det här bildspelet presenteras grundtankarna i arbetet med förslag till diskussionsfrågor.
Se bildspelet:
Läs texten: Övergångar i undervisning och lärande version 180509
Att förstå sitt lärande – magisteruppsats
Att förstå sitt lärande – En pilotstudie av högstadielevers uppfattningar om metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska
Magisteruppsats av Anneli Vossman Strömberg
Läs hela uppsatsen här: Att förstå sitt lärande A Vossman Strömberg
Abstract
This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.
Key words
Metacognition, metacognitive thinking, metacognitive questions, metacognitive strategies, learning to learn, feedback, self-regulation, formative assessment, learning strategies, visible learning
Elevers övriga förmågor i utvecklingssamtal – ett formativt bedömningsmaterial med elever på fritidshem och i skola
Detta utvecklingsmaterial är framtaget av fritidshemspersonal på Sköndals skolor i samarbete med pedagogikforskaren fil dr Ann S. Pihlgren. Arbetssätt och material är avsett att användas inför och i utvecklingssamtal med elever på fritidshemmet, i skolan och i förskoleklassen. Materialet utgår från de förmågor som läroplanens kapitel 1 och 2 (Lgr 11) beskriver att eleverna ska ges möjlighet att erövra, utöver de förmågor som anges i kursplanerna. Materialet har korrelerats med Skolverkets forskningssammanställning om icke-kognitiva förmågor (Skolverket, 2013). Arbetsgången omfattar observationer och analys i arbetslaget utifrån en matris, en förberedande formativ dialog mellan pedagog och elev, samt en bedömningssammanställning av nuläge, elevens mål, med det stöd som eleven önskar från fritidshem och skola. Sammanställningen ligger som grund för utvecklingssamtalets målformuleringar. Dessutom innehåller materialet hjälp till pedagogen att analysera hur samtalets information ska användas i planering av den fortsatta verksamheten. Materialet bygger på såväl forskning som beprövad erfarenhet.
Materialet är en ny reviderad utgåva.
Här kan du ta del av hela materialet: Kompendium Bedömning av elevers övriga förmågor rev 2016
Varför ligger nästan alla städer vid vatten? Utvecklingsarbete i orienteringsämnen i årskurserna 1-6
Varför ligger nästan alla städer vid vatten?
Delta i vårt utvecklingsarbete i orienteringsämnen i årskurserna 1-6 – med fokus på kunskapsuppdraget: Nu handlar det inte bara om att eleverna ska kunna det centrala innehållet, utan också om att förstå det; uttryckt i form av kursplanernas ämnesspecifika förmågor och kunskapskrav. Detta innebär att lärare måste få möjlighet att bevara och utveckla sin förtrogenhet med undervisningens innehåll och hur detta innehåll kan kommuniceras på ett åldersadekvat sätt i undervisningen. Många lärare upplever osäkerhet inför delar av ämnesinnehållet, kursplanernas krav och bedömning. Detta gäller inte minst för lärare som undervisar i orienteringsämnena i årskurs 1–6. Mot bakgrund av detta och Skolverkets nya arbetsmaterial för lärare som undervisar i SO erbjuder Sten Arevik, Inger Nordheden och Ann S. Pihlgren fortbildningsinsatser som fokuserar på ovanstående beskrivna problem och som i vid mening utgår från Skolverkets material. Vi gör detta företrädesvis i förhållande till SO-ämnena, men även på ett mer generellt plan till i förhållande till alla ämnen. Fortbildningens innehåll kan anpassas till de önskemål som finns i den specifika skolan eller kommunen. Läs mer här: Varför ligger alla städer vid vatten SO-satsning
Elevledda utvecklingssamtal – effekter efter fem och tio år
Skolorna bjuder in till möten med läraren, där föräldern och eleven informeras om elevens resultat. Dessa utvecklingssamtal leds traditionellt av läraren och forskning visar att läraren och föräldern talar större delen av tiden, med få möjligheter för eleven att komma med sina idéer, frågor eller synpunkter. Informationen tenderar att fokusera elevens brister och läraren använder samtalet till att förhandla fram elevens positiva skolidentitet. Samtalet och dess dokumentation blir medel för att visa eleven skolans förväntningar på gott beteende, snarare än att fokusera kunskaps- och färdighetsutveckling.
De elevledda samtalen syftar till att öka elevernas inflytande genom att elevens idéer och åsikter hörs i dialogen. Arbetsgången omfattar 1-2 arbetsveckor, där eleverna gör självbedömningar av sina förmågor och kunskaper i varje ämne. Varje elev diskuterar sina resultat och framtida lärandemål och aktiviteter med sin lärare. Detta tematiska arbete avslutas med att varje elev leder ett utvecklingssamtal, där föräldern blir informerad om elevens studieprestationer samt de föreslagna lärandemålen och aktiviteterna. Läraren deltar när målen beslutas men håller sig annars i bakgrunden under mötet.
Metodens underliggande idé ska förstås som sociokognitiv, sociokonstruktivistisk och formativ: om eleven förstår sin kunskapsnivå och vad som är nästa steg blir lärandet mer effektivt. Genom att använda reflekterande dialog och en systematisk och återkommande arbetsgång kommer eleverna att tänka metakognitivt, något som visat sig ha effekter på lärande.
Denna kvalitativa undersökning omfattar gruppintervjuer av elever, lärare, vårdnadshavare och skolledare. Respondenterna valdes från två skolor som genomfört elevledda utvecklingssamtal under fem resp. tio år. Liksom det inledande projekt, där metoden togs fram för tio år sedan, har denna undersökning varit ett samarbete mellan forskare och deltagande skolor, något som gör projektet innovativt, även om undersökningsmetoderna är konventionella. Forskningsfrågorna rör hur respondenterna beskriver effekterna av elevledda utvecklingssamtal jämfört med lärarledda utvecklingssamtal, hur skolledare och lärare beskriver effekter på pedagogisk planering, skolans resultat och administration samt skillnader mellan skolornas beskrivningar.
Resultatet visar att de elevledda utvecklingssamtalen leder till att eleven förstår, kan beskriva och ta strategiska beslut om sin egen utveckling. Samtalen uppfyller styrdokumentens krav och leder också till förbättrade informativa och pedagogiska kvaliteter jämfört med de lärarledda samtalen. De elevledda utvecklingssamtalen innebär en mer egalitär maktfördelning, där eleven, till skillnad från i lärarledda samtal, är aktivt subjekt. Även lärarens och förälderns roller förändras till mer samarbetande. Resultatet visar på vikten av att introducera de nya utvecklingssamtalen för vårdnadshavarna men också att föräldrainformationen behöver vara återkommande för att göra det möjligt för föräldrarna att över åren förstå samtalens värde, funktion och sin egen roll i samtalen. Lärarens förståelse av varför det elevledda utvecklingssamtalets olika moment genomförs påverkar 3
samtalets utformning och därmed dess effekt på elevens lärande. Det pekar på vikten av att kontinuerligt utbilda lärarkåren, även i bakomliggande pedagogiska teorier. Resultatet visar också att formativ och begriplig dokumentation har en grundläggande betydelse för att eleven ska kunna ta det eftersträvade ansvaret. Sett i ett allmänt samhällsperspektiv kan metoden för de elevledda utvecklingssamtalen erbjuda en möjlighet att vidareutveckla föräldra- och elevinformation samt skolornas pedagogik.
Nyckelord: utvecklingssamtal, lärande, feedback, metakognition, elevinflytande
Läs hela utvärderingen: Elevledda utvecklingssamtal – effekter efter fem och tio år
Student led parent conferences
Research shows that most of the talking in parent-teacher conferences is done by the teacher and the parent, with few opportunities for the student to express ideas or pose questions. Most conferences tend to focus on the shortcomings of the student, and their documentation becomes means to show the student appropriate behaviors, rather than focusing on learning progress.
Student led parent conferences aim at shifting the dialogue in favor of the student’s voice and opinions. The work starts with a thematic unit during 1-2 weeks, where the students self-assess their abilities and knowledge in each subject area. Each student and his/her teachers discuss results and future learning goals and activities. This thematic unit ends with each student leading a conference, where the parent will be informed of the student’s present progress and of the learning goals and activities suggested henceforth. The teacher will participate when the goals are agreed on, but will otherwise stay in the background during the conference.
The underlying ideas are socio-cognitive, socio-constructive, and formative: If the student understands his/her results, goals, and means to get there, learning will be more effective. The reflective dialogue, a recurrent working order, and meta-cognitive thinking will have impact on learning.
In this qualitative study, students, teachers, parents, and school leaders from two schools have been interviewed in groups. The schools have practiced student led parent conferences for five and ten years. As when the method was initiated ten years ago, this project is a joint venture, the researcher and the participating schools cooperate. This makes the project innovative, even though the methods are conventional. The research questions address how the respondents describe the effects of the student led parent conferences, compared to teacher led conferences, on pedagogical planning, school results, and administration, and differences between the schools.
Important findings are that the student, when participating in student led parent conferences, understands, describes, and makes strategic decisions about his/her development. Formative and understandable documentation is imperative if the student is to be able to shoulder the attempted responsibility. These conferences are more informative, have higher pedagogical qualities, and will introduce a more egalitarian division of power, where the student, not the teacher, is an active subject. Teacher and parent roles change to be more cooperative. The results point to the necessity of introducing the strategy to new parents, and to recurrently inform and educate them over the years, to explain the value of the conference, and their role. The teacher’s ability to understand why different methodological steps are carried out affects how the conferences are carried out and hence the effects on student learning. This shows the importance of educating the teachers about pedagogical theory connected to the conferences. From a European perspective, student led conferences offer students, parents, and teachers a better chance to develop crucial information as well as superior education.
See slide show: Student Led Parent Conferences
Bedömning på fritidshemmet
Fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag gör att resultatuppföljning och bedömning på fritidshemmet också måste diskuteras. Så här skriver Helene Staflund, som studerar till fritidslärare:
”Många fritidslärare ställer sig frågande till huruvida vi kan och ska bedöma eleverna och deras sociala utveckling på fritidshemmet. Jag ser det som att om det hjälper eleven vidare i sin utveckling är det en självklarhet. Man kan göra det i form av sociogram, observationer, enkäter och framförallt i samtalet mellan lärare och elev. Den stora farhågan tror jag ligger i att många fritidslärare är rädda för att vi ska bli skolifierade. Men fritidshemmet tillhör skolan och vi är ett undervisande yrke. Man måste vända på det och se att om vi dokumenterar och gör pedagogiska planeringar stärker och tydliggör vi vår yrkesroll och synen på fritidshemmens kvalitet ökar. En pedagogisk planering behöver inte göras för varje moment vi utför på fritidshemmet utan man kan göra dem på de mål fritidshemmen har. De förmågor som står kan lätt brytas ned och anpassas efter de elever vi har. Det viktiga är att vi har med mål, syfte och styrdokument för att visa att vårt lärande även det är viktigt. Vi får heller inte glömma de elever som inte går på fritidshem. Utan samverkan går de miste om vår fritidspedagogik vilket vore oerhört beklagligt.
En annan oro som kan vara en bidragande orsak till att dokumentera och bedöma eleverna är tiden. Fritidsläraren har svårt att se vart tiden ska tas ifrån. Men om man utgår från att fritidslärarens huvudsyssla är på fritidshemmet så måste tiden tas på förmiddagarna. Det behöver inte heller ta så lång tid när man väl fått till rutiner för dokumentation och pedagogiska planeringar. Man kan i arbetslaget skapa mallar för hur de ska se ut eller höra med andra skolor hur de gör. Varför uppfinna hjulet två gånger. Det är ju till för att höja vår yrkesstatus och ge eleverna det bästa. Då kan det få vara lite jobbigt ett tag framöver när man vet att det gagnar eleverna i deras framtida lärande. Det är ju därför vi är där.
Läs fler artiklar reflektioner om bedömning på fritidshemmet:
Analys av bedömning på fritidshem – med utgångspunkt i en pedagogisk planering, Maria Ljung
Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet, Hanna Melin Nilstein
Elevledda utvecklingssamtal Studentuppsats Charlotta Wall
Elevledda utvecklingssamtal är ett relativt nytt fenomen inom skolan. Den stora skillnaden mellan dem och de mer traditionella utvecklingssamtalen är att eleven själv får vara ordföranden och leda sitt samtal. Det uttryckta syftet från skolor för att använda sig av den här nya formen av utvecklingssamtal är att de vill göra eleverna mer medvetna om sin egen kunskapsnivå och motivera dem till att vilja utvecklas. I det här arbetet presenteras en mindre studie om elevers egna upplevelser kring sina elevledda utvecklingssamtal.
Det övergripande syftet med undersökningen är att kunna få en uppfattning om eleverna
egna tankar kring sina upplevelser om hur det är ta ansvar för sitt eget utvecklingssamtals genomförande samt om och hur den här metoden påverkar deras studiemotivation och resultat. En grupp elever, vana vid elevledda utvecklingssamtal, intervjuades genom kvalitativ metod. Resultatet visar att eleverna ansåg samtalen som roliga och de uppfattar det som om att lärarna ger dem ett förtroende och att de uppfattas som pålitliga. Läs hela: Elevledda utvecklingssamtal – Charlotta Wall
Feedback to staff as a developmental tool
Here is the material from my workshop in Singapore jan. 2013 on feedback to staff as a developmental tool. See slide show: 1. Enhance your teachers pedagogical development 2. Working with feedback as a tool 3. Methods for observation and feedback Learning through interaction and student engagement – our matrix Lesson plan and outcome Kims religion class Matrix A and B Opening discussion – Tillbergs classroom
