Skolorna bjuder in till möten med läraren, där föräldern och eleven informeras om elevens resultat. Dessa utvecklingssamtal leds traditionellt av läraren och forskning visar att läraren och föräldern talar större delen av tiden, med få möjligheter för eleven att komma med sina idéer, frågor eller synpunkter. Informationen tenderar att fokusera elevens brister och läraren använder samtalet till att förhandla fram elevens positiva skolidentitet. Samtalet och dess dokumentation blir medel för att visa eleven skolans förväntningar på gott beteende, snarare än att fokusera kunskaps- och färdighetsutveckling.
De elevledda samtalen syftar till att öka elevernas inflytande genom att elevens idéer och åsikter hörs i dialogen. Arbetsgången omfattar 1-2 arbetsveckor, där eleverna gör självbedömningar av sina förmågor och kunskaper i varje ämne. Varje elev diskuterar sina resultat och framtida lärandemål och aktiviteter med sin lärare. Detta tematiska arbete avslutas med att varje elev leder ett utvecklingssamtal, där föräldern blir informerad om elevens studieprestationer samt de föreslagna lärandemålen och aktiviteterna. Läraren deltar när målen beslutas men håller sig annars i bakgrunden under mötet.
Metodens underliggande idé ska förstås som sociokognitiv, sociokonstruktivistisk och formativ: om eleven förstår sin kunskapsnivå och vad som är nästa steg blir lärandet mer effektivt. Genom att använda reflekterande dialog och en systematisk och återkommande arbetsgång kommer eleverna att tänka metakognitivt, något som visat sig ha effekter på lärande.
Denna kvalitativa undersökning omfattar gruppintervjuer av elever, lärare, vårdnadshavare och skolledare. Respondenterna valdes från två skolor som genomfört elevledda utvecklingssamtal under fem resp. tio år. Liksom det inledande projekt, där metoden togs fram för tio år sedan, har denna undersökning varit ett samarbete mellan forskare och deltagande skolor, något som gör projektet innovativt, även om undersökningsmetoderna är konventionella. Forskningsfrågorna rör hur respondenterna beskriver effekterna av elevledda utvecklingssamtal jämfört med lärarledda utvecklingssamtal, hur skolledare och lärare beskriver effekter på pedagogisk planering, skolans resultat och administration samt skillnader mellan skolornas beskrivningar.
Resultatet visar att de elevledda utvecklingssamtalen leder till att eleven förstår, kan beskriva och ta strategiska beslut om sin egen utveckling. Samtalen uppfyller styrdokumentens krav och leder också till förbättrade informativa och pedagogiska kvaliteter jämfört med de lärarledda samtalen. De elevledda utvecklingssamtalen innebär en mer egalitär maktfördelning, där eleven, till skillnad från i lärarledda samtal, är aktivt subjekt. Även lärarens och förälderns roller förändras till mer samarbetande. Resultatet visar på vikten av att introducera de nya utvecklingssamtalen för vårdnadshavarna men också att föräldrainformationen behöver vara återkommande för att göra det möjligt för föräldrarna att över åren förstå samtalens värde, funktion och sin egen roll i samtalen. Lärarens förståelse av varför det elevledda utvecklingssamtalets olika moment genomförs påverkar 3
samtalets utformning och därmed dess effekt på elevens lärande. Det pekar på vikten av att kontinuerligt utbilda lärarkåren, även i bakomliggande pedagogiska teorier. Resultatet visar också att formativ och begriplig dokumentation har en grundläggande betydelse för att eleven ska kunna ta det eftersträvade ansvaret. Sett i ett allmänt samhällsperspektiv kan metoden för de elevledda utvecklingssamtalen erbjuda en möjlighet att vidareutveckla föräldra- och elevinformation samt skolornas pedagogik.
Nyckelord: utvecklingssamtal, lärande, feedback, metakognition, elevinflytande
Läs hela utvärderingen: Elevledda utvecklingssamtal – effekter efter fem och tio år
