Kategoriarkiv: Thinking Classrooms

Implikationer för undervisningsutveckling enligt läroplanen Lpfö 18

Didactics, General Pedagogics, Thinking Classrooms

Förskolan är den första delen av skolsystemet. Välkonstruerade styrdokument för förskolan, som innehåller implikationer för barns tankeutveckling, kommer att påverka resultaten i hela skolsystemet. I Sverige introducerades en sådan nationell läroplan 2018. Den här studien rör effekterna av implementeringen av läroplanen i en kommun i Sverige. Den är del av ett följeforskningsprojekt. Den här rapporten är en näranalys av några utvalda undervisningssituationer och belyser hur förskolepersonal agerar och vilka konsekvenser det får för lärandets progression. Observationerna analyseras nära genom Eisners (1991) analysmetod för “educational connoisseurship and criticism”.
Resultatet visar att undervisningen har utvecklats till mer strukturerad och insiktsfull, jämfört med tidigare studier och forskning. De didaktiska huvuddragen förstods av de flesta i personalen, åtminstone till en viss grad. Hur undervisningen ska varieras så att ett tydligt lärandeobjekt synliggörs i aktiviteten, eller hur barnen ska motiveras, är områden som kan utvecklas ytterligare. Det fanns en överrepresentation vad gäller förskoletid där barnen valde mellan begränsade, och i vissa fall likformiga aktiviteter, med få eller oklara mål, och liten eller ingen stöttning av personal. Några av dessa aktiviteter, eller åtminstone hur de hanterades, visar sig vara kvarlevor av tidigare sätt att förstå undervisning. Läroplanen sågs alltså genom historiska glasögon. Många aktiviteter gav intryck av väntan på något, kanske på att mognad skulle inträffa. Observationer av barn i kollaborativt lärande var sällsynta. Personalen tycktes dock försöka förstå sig på nya sätt att agera i undervisningen, även om detta ibland orsakade förvirring. I några observationer synliggjordes också undantag, förskolor som arbetade med avancerad långsiktig projektplanering, där barnen hade en hög grad av delaktighet och inflytande.

Läs forskningsrapporten här: Implikationer för fortsatt förskoleutveckling
Ta del av några av de observationsutdrag som forskningen bygger på och använd i kollegial dialog: Autentiska observationsutdrag för didaktiska dialoger i förskolan

Om filosofiska samtal i årskurs 1

Didactics, General Pedagogics, Socratic Seminars, Thinking Classrooms

Uppsatsen ”De vill ju inte att latmasken ska dö så den får en frukt”
– Om filosofiska samtal med barn i årskurs ett. En fallstudie om hur fort det kan
gå för barn att öva upp sitt kritiska tänkande är skriven av läraren David Sauter som ett examensarbete i lärarutbildningen.
Läs hela uppsatsen här: De vill ju inte att latmasken ska dö så den får en frukt

Filosoferande (sokratiska) samtal i alla åldrar

Didactics, General Pedagogics, Socratic Seminars, Thinking Classrooms

Filosoferande samtal, exempelvis de klassiska sokratiska samtal som användes i de första svenska studiecirklarna, är samtal som används i pedagogiska sammanhang, för att lära genom filosoferande utforskande. I den här föreläsningen berättar Ann Pihlgren kortfattat om de bakomliggande teorierna, de praktiska metoderna samt i vilka sammanhang de kan användas: i undervisning, grupputveckling, ledarhandledning och för egen identitetsutveckling. Välkommen till en utforskande stund tillsammans!

Ann S. Pihlgren är forskare, skolutvecklare och författare. Hennes avhandling ”Socrates in the classroom” utforskade hur barns och elevers samverkande dialog utvecklades vid regelbunden användning av sokratiska samtal. Avhandlingen erhöll Skolportens pris för bästa avhandling 2008.

Arrangör: Svenska sällskapet för filosofisk praxis
Föreläsningen ingår i serien SSFP 10 år. Fler videor finns att se bland våra spellistor
Se föreläsningen:

Undervisningslyft för kollegialt lärande

Didactics, Fritidshem - After School Activities, Leisure Pedagogy, General Pedagogics, Leadership, Thinking Classrooms

Mer om fritidshemslyftetForskning visar att kollegialt lärande är ett arbetssätt som förändrar pedagogers undervisning. Ignite Research Institute har tillsammans med kommuner och skolor tagit fram ett antal olika ”lyft”, digitala material som kan användas i grupper av pedagoger och skolledare för att gemensamt utveckla undervisning och ledning. Här presenteras några av dessa:

Leda fritidshemmet – Skolledarlyftet! är ett utvecklingsmaterial som syftar till att höja kvaliteten på ledning och styrning av fritidshem och därmed undervisningens kvalitet i fritidshem. Läs mer: Mer om Leda fritidshemmet – Skolledarlyftet!

Undervisningslyftet är ett utvecklingsmaterial som syftar till att höja kvaliteten på undervisning i grundskola och gymnasium. Läs mer: Mer om Undervisningslyftet

Fritidshemslyftet är ett utvecklingsarbete som syftar till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem. Läs mer: Mer om fritidshemslyftet

För mer information om hur lyften kan beställas och priser, kontakta oss.

Att förstå sitt lärande – magisteruppsats

Didactics, General Pedagogics, Grading And Student Led Discussions On Progress, Observation And Feedback, Student Influence, Thinking Classrooms

Att förstå sitt lärande – En pilotstudie av högstadielevers uppfattningar om metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska
Magisteruppsats av Anneli Vossman Strömberg
Läs hela uppsatsen här: Att förstå sitt lärande A Vossman Strömberg

Abstract
This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.
Key words
Metacognition, metacognitive thinking, metacognitive questions, metacognitive strategies, learning to learn, feedback, self-regulation, formative assessment, learning strategies, visible learning

Undervisningsmiljöer i klassrum, på fritidshem och i förskola

Didactics, Fritidshem - After School Activities, Leisure Pedagogy, General Pedagogics, Observation And Feedback, Thinking Classrooms

Ann S. Pihlgrens forskning om olika undervisningsmiljöer och hur lärares sätt att planera och genomföra sin undervisning påverkar det kognitiva innehållet i aktiviteter och lektioner presenteras här i några filmer, som spelats in i samverkan med Vittra skolor och förskolor.

Se filmerna här:
1. Introduktion av undervisningsmiljöerna lärarens stil i förskola, skola och fritidshem https://www.youtube.com/watch?v=vKYgQYPW4cs

2. Exempel från skola och fritidshem https://youtu.be/fYMzMFO41kw

Exempel från förskola https://youtu.be/lXwY1RTza1I

3. Några metodiska steg att börja med i förskola, skola och fritidshem https://youtu.be/EU1KguVSjgU

Du finner också matrisen som det talas om i första filmen här: Undervisningsmatris