Kategoriarkiv: Om Albert Engström

Vandra i Albert Engströms fotspår

Stockholmsvandringen

Ann S Pihlgren

Research: Pirkko Larsson och Bo Kenneth Knutsson.
Ett stort tack till restauranghistorikern och författaren Lennart Jarnhammar, som har hjälpt till med fakta om hotell, restauranger och krogar.
Som alltid är Helmer Långs ”Den unge Albert Engström” en inspirationskälla.

I Albert Engström Sällskapets uppdrag ingår att sprida kunskap om Albert Engström, hans liv och verk. Denna artikel presenterar en stockholmsvandring, där du kan besöka platser som haft betydelse för Albert Engström och sådana som han har avbildat. Artikeln är tänkt som den första i en serie vandringar på olika orter, som haft betydelse i Alberts liv. Så utrusta dig med en karta över Stockholms innerstad, spänn på vandrarkängorna, ta med denna text och lär dig mer om Alberts liv i Stockholm!
Stockholmsvandringen är uppbyggd i två etapper, en genom Stockholms innerstad och en på Söder och i Gamla stan. Det finns många intressanta stockholmsadresser med Engströmanknytning, som dessa etapper inte passerar. Du hittar en lista med fler Stockholmsadresser av intresse i slutet av artikeln.

Innan du vandrar iväg: Kort om Albert Engström i Stockholm

Albert Engström kom till Stockholm 1893 efter studierna på Valands konsthögskola i Göteborg. Han hyrde då först ett rum på nedre Kungsholmen hos handelslärare Lennep för 15 kr per månad, adress Pilgatan 9. I januari flyttade han vidare till Brunkebergsgatan 3 B, där han hyrde ett rum ”med egen ingång”. Han bodde också ett tag på Hantverkargatan 22, nära P. Hedins cigarr- och tidningsaffär.

Se hela: Artikel D. Vandra i Albert Engstrms fotspr

Mysteriet i Furusund

Ann S Pihlgren

Historien ”Mysteriet på tullbryggan” i årets årsbok utspelar sig på ön Furusund i Stockholms skärgård. Namnet Furu-sund har blivit lätt maskerat till Gran-viken. Furusund ligger i Roslagen, drygt två mil sydost om Norrtälje stad och är en av de öar som Finlandsfärjorna från Stockholm passerar på väg ut mot Ålands hav. Annars känner väl de flesta igen namnet från Evert Taubes ”Vals i Furusund”, där Evert till slut hittar Calle Scheven dansande på Balltorps restaurang i Furusund.

Se hela: Artikel 10. Mysteriet i Furusund

Ryskt – igen!

Ann S Pihlgren

Vid två perioder, runt sekelskiftet och runt 1907, hade Albert Engström kärleksförhållanden med författarinnan Marika Stiernstedt (1875-1954). Helmer Lång har beskrivit detta mer utförligt i Albert Engström Sällskapets årsböcker 1996 och 2009 och i sin bok ”Den unge Albert Engström”. Marikas och Alberts vägar skildes, åtminstone som kärlekspar, och Marika kom att först gifta sig med Alberts vän ”flygarbaronen” Carl Cederström (de var gifta 1900-1906) och därefter med hans vän Ludvig ”Lubbe” Nordström (de var gifta 1909-1936). Stiernstedt skrev delvis under pseudonymen ”Mark Stern” och hon var under en period medarbetare i skämttidskriften Strix, för vilken Albert var redaktör.

Se hela:

I den statliga uppfostrans tjänst

Inspirerad av Albert Engströms donation av sovjetiska propagandaaffischer

Ann S Pihlgren

I en uppsats, framlagd vid Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet hösten 2005, undersöker Karl Andersson ett urval av de sovjetiska propagandaaffischer som Albert Engström donerat till Nationalmuseet och som nu finns i Moderna Museets samlingar. Det är en intresseväckande läsning, med konstvetenskapligt fokus. Jag har använt uppsatsen som ett av flera underlag för denna artikel.

Se hela: Artikel 3 I den statliga uppfortrans tjänst

Kolingarnas midsommarnattsdröm

Ann S Pihlgren

Kolingens midsommarfirande år 1904 känner vi ju till. Förgäves väntande på pigan som han förälskat sig i, lagom till midsommarfirandet i Grisslehamn, slår Kolingen rot utanför Engströms hus Augustberg. Bilden av den förälskade Koligen i gröngräset används för övrigt som förlaga till Albert Engströpriset. Jag är ganska stolt över Kolingen, ty han är min uppfinning, både till namnet och gagnet, skriver Albert Engström. Han fortsätter: När jag stundom i pressen ser pluralisformen Kolingar, smärtar det mig, ty Kolingen är en.

Se hela: Artikel 4 Kolingarnas midsommarnattsdröm

Den siste mohikanen

Med benäget bistånd av Karl Gerhard

Ann S Pihlgren

Karl Gerhard (1891-1964) har under de senaste åren fått en renässans, inte minst hos ungdomen, genom Magnus Ugglas insjungning av ett antal av Karl Gerhards mest berömda kupletter. I kölvattnet följde flera nyproduktioner av Karl Gerhards egna insjungningar. På en av dessa hittade jag den något mindre kända kupletten ”Den siste mohikanen”, första gången inspelad 1937 för EMI. Musiken är ursprungligen fransk, ”Tout va très bien madame la marquise” med musik av Paul Misrachi. Karl Gerhard jagade ständigt musik som kunde passa till de samhällskommenterande texter han använde i sina kupletter. Han skrev och medverkade i 51 revyer i Stockholm och 47 i Göteborg. Sammanlagt skrev han drygt 4000 kupletter. Det verkliga kritikergenombrottet kom med revyn ”Oss greker emellan” 1933, 4 år innan ”Den siste mohikanen” spelades in. I kupletten förekommer Albert Engström, som vi snart ska se. Medan Karl Gerhard stod på höjden av sin bana var Albert i slutet av sin, Albert Engström dog som bekant 1940. Albert kommenterade dock Karl Gerhards arbete. I årsboken återges ”Petter på Ängsön”, där Petter får följa med grosshandlar Blomberg på Karl Gerhards revy. Petter, som är en sann skärgårdsbo, tolkar både revyns innehåll och dess åskådare utifrån sina egna naturnära erfarenheter.

Se hela: Årsboksartikel 10