Här finner du bildspelen från Ann S. Pihlgrens workshops och föreläsningar på Skolforum 2015:
Bildspel från Ann S. Pihlgrens föreläsningar Skolforum 2015
Kategoriarkiv: Fritidshem – After School Activities, Leisure Pedagogy
Elevers övriga förmågor i utvecklingssamtal – ett formativt bedömningsmaterial med elever på fritidshem och i skola
Detta utvecklingsmaterial är framtaget av fritidshemspersonal på Sköndals skolor i samarbete med pedagogikforskaren fil dr Ann S. Pihlgren. Arbetssätt och material är avsett att användas inför och i utvecklingssamtal med elever på fritidshemmet, i skolan och i förskoleklassen. Materialet utgår från de förmågor som läroplanens kapitel 1 och 2 (Lgr 11) beskriver att eleverna ska ges möjlighet att erövra, utöver de förmågor som anges i kursplanerna. Materialet har korrelerats med Skolverkets forskningssammanställning om icke-kognitiva förmågor (Skolverket, 2013). Arbetsgången omfattar observationer och analys i arbetslaget utifrån en matris, en förberedande formativ dialog mellan pedagog och elev, samt en bedömningssammanställning av nuläge, elevens mål, med det stöd som eleven önskar från fritidshem och skola. Sammanställningen ligger som grund för utvecklingssamtalets målformuleringar. Dessutom innehåller materialet hjälp till pedagogen att analysera hur samtalets information ska användas i planering av den fortsatta verksamheten. Materialet bygger på såväl forskning som beprövad erfarenhet.
Materialet är en ny reviderad utgåva.
Här kan du ta del av hela materialet: Kompendium Bedömning av elevers övriga förmågor rev 2016
Pedagogisk planering på fritidshem – Ett verktyg för utveckling och synliggörande
Läs Rima Magnussons och Hediye Korkmaz självständiga arbete om pedagogiska planeringar på fritidshem: Pedagogisk planering på fritidshem Rima Magnusson & Hediye Korkmaz
Detta självständiga arbete handlar om pedagogisk planering på fritidshem. I detta arbete studeras pedagogisk planerings utformning och hur pedagogisk planering påverkar fritidshemsverksamhetens vardag. En forskningsfråga kommer att fokusera på vad pedagogisk planering innebär för pedagogerna och deras verksamhet.
För att belysa pedagogisk planering används fältstudier som forskningsmetod. I studien ingår fem fritidshemsavdelningar varav en av dem består av två förskoleklasser och en mellanstadieverksamhet. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer och observationer samt skriftlig dokumentation om pedagogisk planering. Denna studie går ut på att undersöka utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv om pedagogisk planering uppfyller de utsatta målen och kraven för fritidshemsverksamhet. Intresset riktas mot att belysa pedagogernas1 (som består av fritidspedagoger, barnskötare och fritidsledare) och rektors utsagor om hur de förstår och uppfattar pedagogisk planering och hur pedagogerna använder sig av och upplever pedagogisk planering i det vardagliga arbetet. Studien visar att pedagogisk planering är ett viktigt verktyg för fritidshemmens verksamhet och att den formas av alla pedagoger som arbetar på fritidshem. Vidare kommer studien visa hur samspelet mellan sociala, kulturella och politiska faktorer influerar pedagogernas och skolledarnas agerande i frågan om synen på fritidshemmets pedagogik. Konsekvensen blir att en helhetssyn på vad fritidshemspedagogiken och pedagogisk planering innebär, tolkas och får olika dimensioner. Utifrån denna kunskapsbas och perspektiv får detta arbete titeln Pedagogisk planering på fritidshem – Ett verktyg för utveckling och synliggörandet
Complementary Education in Classrrooms and Afterschool Programs
Abstract
This paper analyzes how afterschool teachers and caretakers meet the demands for cognitive and creative development of students. Observations of lessons and sessions in afterschools (‘fritidshem’) for grade K-3 and staff interviews were used. The questions guiding the analysis concern what criteria are important when teaching thinking and creativity to students, how these are planned and represented in the activities, and how the results compare to the school analysis.
Teaching thinking and creativity presupposes that the teacher plans, assesses, chooses activities and tools, and arranges the setting carefully, with focus on fostering students’ habits of mind. The contextual and communicational interactions play a vital part of support. Evidence of the anticipated criteria was difficult to ascertain in the observed classrooms and afterschools. However, a few teachers present successful models, and some schools present school and afterschool interaction to improve students’ thinking and creativity.
Key words: thinking, creativity, cognitive development, lesson planning, afterschools (fritidshem)
Read paper: Complementary education in classrooms and afterschool programs
See sideshow: Slideshow Complementary education in classrooms and afterschools
The ”free” child – organized after school activities as the upbringning of a community
by Ann S. Pihlgren & Malin Rohlin Stockholm University Stockholm University
Afterschool activities were introduced in Sweden to control begging and criminality among lower class children. Arbetsstugor (‘work cottages’) were the first of a series of institutions, with the objective to contribute to children’s moral education and readiness to work. The modern leisure- time center, fritids, is attended by most children age 6-9 years old, and is a part of the Swedish school system. This paper investigates the values and interests forming children’s time outside the compulsory school day when subject to attempted control. The written historical sources are combined with analyses of pedagogical intentions in the curricula of the era and of the prevailing view of children. The result shows that the way the pedagogical identity of the institutions was conceptualized was highly dependent on the governmental idea of what social problem it was intended to solve. This differs over time and hence – so does the pedagogical undertaking, leaving today’s fritids in a turmoil of contradictory influences. As these institutions were less subject to societal directives compared to the school curriculum, teachers had a heavy influence on the practical outcome of the fritids’ activities and these were also more susceptible to the current societal idea of what constitutes childhood. Read the whole article at: The International Handbook of Cultures of Education Policy (Volume One): Comparative International Issues in Policy-Outcome Relationships – Achievement with Family and Community Involvement at: http://www.culturometrics.com/books.php
Bedömning på fritidshemmet
Fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag gör att resultatuppföljning och bedömning på fritidshemmet också måste diskuteras. Så här skriver Helene Staflund, som studerar till fritidslärare:
”Många fritidslärare ställer sig frågande till huruvida vi kan och ska bedöma eleverna och deras sociala utveckling på fritidshemmet. Jag ser det som att om det hjälper eleven vidare i sin utveckling är det en självklarhet. Man kan göra det i form av sociogram, observationer, enkäter och framförallt i samtalet mellan lärare och elev. Den stora farhågan tror jag ligger i att många fritidslärare är rädda för att vi ska bli skolifierade. Men fritidshemmet tillhör skolan och vi är ett undervisande yrke. Man måste vända på det och se att om vi dokumenterar och gör pedagogiska planeringar stärker och tydliggör vi vår yrkesroll och synen på fritidshemmens kvalitet ökar. En pedagogisk planering behöver inte göras för varje moment vi utför på fritidshemmet utan man kan göra dem på de mål fritidshemmen har. De förmågor som står kan lätt brytas ned och anpassas efter de elever vi har. Det viktiga är att vi har med mål, syfte och styrdokument för att visa att vårt lärande även det är viktigt. Vi får heller inte glömma de elever som inte går på fritidshem. Utan samverkan går de miste om vår fritidspedagogik vilket vore oerhört beklagligt.
En annan oro som kan vara en bidragande orsak till att dokumentera och bedöma eleverna är tiden. Fritidsläraren har svårt att se vart tiden ska tas ifrån. Men om man utgår från att fritidslärarens huvudsyssla är på fritidshemmet så måste tiden tas på förmiddagarna. Det behöver inte heller ta så lång tid när man väl fått till rutiner för dokumentation och pedagogiska planeringar. Man kan i arbetslaget skapa mallar för hur de ska se ut eller höra med andra skolor hur de gör. Varför uppfinna hjulet två gånger. Det är ju till för att höja vår yrkesstatus och ge eleverna det bästa. Då kan det få vara lite jobbigt ett tag framöver när man vet att det gagnar eleverna i deras framtida lärande. Det är ju därför vi är där.
Läs fler artiklar reflektioner om bedömning på fritidshemmet:
Analys av bedömning på fritidshem – med utgångspunkt i en pedagogisk planering, Maria Ljung
Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet, Hanna Melin Nilstein
Fritidshemmet – uppdrag, strategi och handling
Bildspel visat vid konferens vid Stockholms universitet 2011: Uppdrag, strategi och handling Ann S Pihlgren
Att finna en fritidshemmets didaktik
Fritidshemsverksamheten kan under sin drygt hundraåriga historia uppvisa en rad olika didaktiska influenser, från såväl förskolans som skolans tradition. Lärandet på fritidshemmet förutsätts i forskning som i styrdokument vara informellt snarare än, som skolans lärande, formellt och förutsätts inte omfatta undervisning, trots att dagens fritidshem ska stödja skolans lärande. Artikeln belyser hur en didaktik för fritidshemmet utifrån lärarintentioner kan analyseras utifrån en historisk jämförelse, där fritidshemmets två starka traditioner jämförs med forskning och styrdokument. Tolkat utifrån en av fritidshemmets traditioner, Friedrich Fröbels idéer, kan lärande överlåtas till barnets mognadsprocess, med stimulerande miljö och material. Utifrån en annan tradition, den progressiva, blir fritidshemsuppdraget en fråga om att finna barnets intressen och utmana barnet i situationer som uppkommer spontant under fritidshemsverksamheten. Resultatet presenteras som en fyrfältstabell med fyra olika positioner, avhängiga av lärarens intention att styra aktivitetens produkt eller process: didaktisk position, processorienterad position, mognadsposition och kaotisk position.
Se hela artikeln: Att-finna-en-fritidshemmets-didaktik-artikel
Fritidshemmets utveckling
Sokratiska samtal i familjedaghem
Sokratiska samtal – samtal om att vara människa
Ann S Pihlgren
I mötet, när vi utbyter tankar och idéer med någon annan, förändras och utvecklas vår egen bild av världen. Våra tankar och idéer förändrar också den vi möter. Själva tänkandet tycks starta och framför allt utvecklas genom mötet och kommunikationen.
– Men vad kunde Alfons ha gjort när de inte tror på att han inte tagit nyckeln?
– Han kunde ha sagt till dom att det inte var han.
– Men det gjorde han ju men de trodde inte på honom!
– Han kunde kanske ha letat reda på den om han letade överallt.
– Men om han inte hittar den, hur ska han göra då?
– Han kan kanske göra så här, Markus vänder ut och in på sina fickor.
– Kanske kunde han sagt till sin pappa. Men tänk om han inte heller tror på honom?
Se hela: Sokratiska samtal Familjedaghem
