Bildspel, se hela: Tematiskt arbete
Tematiskt arbete
Kategoriarkiv: Student Influence
Utvecklingsmatris lärare i Freinetpedagogik och elevdemokrati
Att utveckla inflyatnde och ansvar i elevgruppen är ett komplicerat, men nödvändigt läroplansbundet arbete. Utvecklingsmatrisen ger dig hjälp att själv fundera på hur långt du kommit i arbetet för elevinflytande och ansvar med hjälp av de olika kriterier som Celestin Freinet, den franske pedagogen ställde upp, bl.a. i sin bok ”För folkets skola”. Matriserna kan också användas för kollegial eller rektors återkoppling, som observationsunderlag vid lektionsobservationer. De fungerar för alla klassrumssituationer, oavsett barnens ålder.
Se matrisen: Utvecklingsmatris Freinetpedagogik i undervisningen
Celestin Freinets teorier
Sokratiska samtal i skola och barnomsorg
Ann S Pihlgren
Det Sokratiska samtalet hör hemma i en humanistisk tradition. Dess bakomliggande teori är sociokulturell, och bygger på antaganden om individens förmåga till kritisk analys. De centrala idéerna är, att man lär sig att tänka genom att samarbeta och använda språk, och att detta kommer att resultera i intellektuell och moralisk utveckling. Det Sokratiska samtalet är en undersökande dialog, där förståelsen för idéer inom olika områden av mänskligt vetande såsom historia, fysik, matematik och konst tränas. Samtalen tränar förmågan att analysera idéernas underliggande värderingar genom förmåga till kritiskt tänkande: Lösa problem, underbygga och förklara egna idéer och värderingar, förstå och utforska abstrakta idéer, värdera och anpassa kunskap till andra och nya situationer.
Sokratiska samtal i familjedaghem
Sokratiska samtal – samtal om att vara människa
Ann S Pihlgren
I mötet, när vi utbyter tankar och idéer med någon annan, förändras och utvecklas vår egen bild av världen. Våra tankar och idéer förändrar också den vi möter. Själva tänkandet tycks starta och framför allt utvecklas genom mötet och kommunikationen.
– Men vad kunde Alfons ha gjort när de inte tror på att han inte tagit nyckeln?
– Han kunde ha sagt till dom att det inte var han.
– Men det gjorde han ju men de trodde inte på honom!
– Han kunde kanske ha letat reda på den om han letade överallt.
– Men om han inte hittar den, hur ska han göra då?
– Han kan kanske göra så här, Markus vänder ut och in på sina fickor.
– Kanske kunde han sagt till sin pappa. Men tänk om han inte heller tror på honom?
Se hela: Sokratiska samtal Familjedaghem
Konsten att analysera interaktion och lärande i det Sokratiska samtalet
Ann S Pihlgren
Bakgrund
Under senare tid har det sociokulturella paradigmets genombrott lett till en förnyad diskussion om att lärande och tänkande sker i dialog mellan individer. Idéer från t.ex. Bakhtin och Vygotsky innebär en syn på lärandet som en social process som utvecklas i det gemensamma mötet mellan två eller flera personer. Kommunikationen mellan individerna utvecklar samtliga deltagares tänkande.
Se hela: Konsten att analysera interaktion och lärande i det Sokratiska samtalet
A Modern Reading of Dewey Together with Freinet and Adler
Ann S Pihlgren
When I, in the year 2000, began my position as principal at Freinetskolan Mimer, a private school in Norrtälje, I did a review of the work methods, routines and quality of instruction at the school. My impression as a new leader for the school was that the methods and instruction were of very high quality. In certain areas the work methods could be strengthened and improved. Such a development project concerned the children’s possibility to develop their thinking regarding value questions and ethical dilemmas through Socratic seminars as a work method1, with the methods used for example at the Paideia schools in the USA as a starting point. As a result of this work I will follow the project in my position of doctoral student at the Stockholm Institute of Education as a part of my dissertation.
Se hela: A Modern Reading of Dewey Together with Freinet and Adler
Thinking Together
– Comparing the dialogue in Socratic seminars and in progressive community meetings
Ann S Pihlgren, Stockholm University
The teacher‟s voice still dominates the classroom: a teacher talks 70-75 % of the time, even in discussions (Dysthe, 1996, Hillocks, 1989, Liljestrand, 2002, Nystrand, 1997). Where individual work or work in small groups is practiced, this pattern changes: half to two thirds of the talk becomes “desk-talk”, i.e. students talking to each other during teacher conducted discussions (Lindström, Arnegård & Ulriksson, 2003, Lindblad & Sahlström, 1998, Tholander, 2002). The conversational pattern of the classroom often is restricted to the teacher asking questions with given answers (Goodlad, 1983, Liljestrand, 2002). The lessons follow certain “rules” for interaction, during which the teacher dominates and the students try to discern the required solution (Edwards & Mercer, 1987, Lemke, 1990). Talk moves regarding knowledge or reasoning are relatively prevalent, but talk moves linking participants‟ ideas are not (Wolf; Crosson & Resnick, 2006).
Se hela: Thinking together vänartikel till prof Lars Lindström
Individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal som leds av barn och ungdomar
På Freinetskolan Mimer har vi under hösten inlett ett arbete med utvecklingssamtal som leds av barn och ungdomar. Bakgrunden är att på ett systematiskt sätt hjälpa barnet /ungdomen att fokusera på sitt eget lärande och att detta ska manifesteras i det utvecklingssamtal som sedan hålls med barnets förälder. Vi har hittat inspiration i skolor i Nya Zeeland, i Padeiaskolorna i USA, i Stenkullens högstadium och på Freinetskolan Bild och Form i Göteborg, där man sedan ett tag bedrivit utvecklingsarbeten med portfolio och elevledda konferenser.
Se hela:Elevledda utvecklingssamtal
Uppföljning för att stärka och fördjupa lärandet
Ann S Pihlgren
Under de senaste åren har Freinetskolan Mimer bedrivit ett systematiskt utvecklingsarbete för att vidareutveckla bra uppföljningssystem både vad gäller barn och vuxna. I denna artikel presenteras den teoretiska bakgrunden till varför uppföljning och värdering kan användas för att förstärka de pedagogiska lärandeeffekterna och hur detta ska genomföras praktiskt. I några av hemsidans övriga artiklar presenteras fördjupningar av det praktiska arbetet:
Utvecklingsscheman
Bedömning av kunskap och kompetens i Sokratiska samtal
Lönekriterier och feedback, bedömning av pedagogers kunskap och
kompetens
Kollegial feedback
Betyg
Artikeln inleds med ett sammandrag av ”Educative Assessment, Designing Assessment to Inform and Improve Students Performance” av Grant Wiggins1[1] och fortsätter därefter med att beskriva de rent praktiska konsekvenserna för Mimers del.
